NYHETER
Postnord fick rätt mot Tesla i Solna tingsrätt
Det var Postnord som fick rätt i tvistemålet i Solna tingsrätt. Det finns inget rättsligt utrymme för tingsrätten att tvinga Postnord att dela ut Teslas post under pågående grundlagsskyddad blockad.
Solna tingsrätt avvisar Teslas yrkande i tvisten
mot Postnord.
Teslas dotterbolag i Sverige, TM Sweden AB, hade yrkat att tingsrätten skulle förplikta Postnord att leverera bolagets post. Nu lagras den hos Postnord på grund av den pågående sympatiblockaden som fackförbunden Seko och ST upprätthåller.
Postnord hade anfört att man riskerade att trappa upp blockaden om man försökte kringgå den. Då skulle man i högre grad äventyra sin förmåga att fullgöra åtagandena som finns i den samhällsomfattande posttjänstens olika lagar och bestämmelser.
Solna tingsrätt identifierar tre huvudfrågor i tvistemålet. Dels om Postnord är skyldigt att dela ut försändelser till Tesla, dels om tingsrätten alls kan besluta om att Postnord ska dela ut de lagrade försändelserna. Slutligen är det en fråga om Postnord i rådande arbetsmarknadskonflikt kan anses vara förhindrat att dela ut försändelser till TM Sweden AB.
Men av dessa tre frågeställningar är det den om eventuellt hinder mot att alls besluta om fullgörelse som är den centrala, enligt tingsrätten. Innebär grundlagsskyddet för stridsåtgärder på arbetsmarknaden att det föreligger rättsligt hinder mot att döma enligt Teslas yrkande? Ingendera sidan har bevisbördan i den frågan.
Tingsrätten fördjupar sig i två AD-domar (2003 nr 46 samt 2006 nr 58) där AD funnit att man är förhindrad att förklara stridsåtgärder som olovliga då det saknats stöd i lag eller avtal. Vidare tittar tingsrätten på tre rättsfall där allmän domstol tagit ställning till skadeståndsanspråk till följd av arbetsmarknadskonflikter.
Enligt tingsrättens bedömning finns det inte utrymme för allmän domstol att fatta ett sådant beslut som Tesla har yrkat under en pågående arbetsmarknadskonflikt.
Främsta skälet till det är att Teslas yrkande är identiskt med stridsåtgärden, resonerar tingsrätten.
”Detta betyder att ett bifall till Teslas talan skulle innebära att stridsåtgärden blir verkningslös” skriver tingsrätten och likställer det med ett olovligförklarande.
”Som tingsrätten bedömer det skulle ett bifall till talan strida mot lagstiftarens syfte att stridsåtgärder ska avgöras av arbetsmarknadens parter och inte av staten”, skriver domstolen och hänvisar till grundlagens förarbeten. Solna tingsrätt anser sig alltså vara förhindrad att bifalla Teslas talan, ”eftersom det skulle innebära att tingsrätten utan stöd i lag eller avtal skulle gripa i en pågående lovlig arbetsmarknadskonflikt på ett grundlagsstridigt sätt” .
Dagens dom är med största sannolikhet bara första ronden i denna tvist. Lag&Avtal erfar att TM Swedens avsikt är att överklaga till hovrätten.
Tesla ska som förlorande part betala motpartens rättegångskostnader med nästan 6,5 miljoner kronor.
Mer om teslakonflikten
-
Tesla överklagar domen mot Postnord
-
Kommentar: Därför blir Tesla-konflikten långvarig
-
IF Metall: "Vi skrapar bara lite grann på toppen utav konfliktreserven"
-
”Jag har tömt ut min fantasi för att hitta en lösning”
-
Tesla: ”IF Metall använder AD som verktyg i konflikten”
-
Postnord varnade för "systemhotande prejudikat"
-
Motparten om Transports sympativarsel: Oacceptabel oklarhet – förbundet stäms i AD
-
German Bender: Teslas strejkbryteri är unikt men motiverar inte lagstiftning
-
IF Metall stämmer Tesla i Arbetsdomstolen
-
Teslastrejken har pågått i 200 dagar
-
Unionen sympatiserar mot Tesla
-
"Förändringar i ena änden får följdverkningar i andra"
-
"Det fungerar bra som det är – vi har minst konfliktdagar av alla"
-
Hundra år av allt mindre konflikter – vad vill arbetsgivarna?
-
Timbro: “Erik Sinander har grävt ned sig i ett hål”
-
Erik Sinander: Timbros rapport om stridsåtgärder är ohederlig
-
Nytt Teslavarsel: Seko hotar med sympatiblockad mot laddstationer
-
Teslastrejken: ”Det funkar inte fullt ut men vi är beredda att fortsätta”
-
IF Metall lättar tillfälligt på Teslablockad
-
”År 2023 var ett historiskt dåligt år för Arbetsdomstolen”