Fördjupning stridsåtgärder
Hundra år av allt mindre konflikter – vad vill arbetsgivarna?
Grafen visar antalet arbetsdagar i tusental som gått förlorade på grund av konflikter på arbetsmarknaden 1903-2023. Det innefattar både åtgärder från arbetstagarsidan, som strejker, och arbetsgivarnas åtgärder som lockouter. Spikarna i diagrammet visar på stora konflikter: Storstrejken 1909 (första spiken), Metallstrejken 1945 (den näst högsta spiken) och storkonflikten 1980 (enda spiken i modern tid).
Illustration: Stefan Lindblad
Den svenska konflikträtten är organiskt framvuxen och unikt tillåtande. De tidigaste fredspliktsreglerna är nästan 100 år gamla och gäller än. Men konflikträtten har alltid varit omstridd. Nu kritiserar arbetsgivarna sympatirätten och bristen på proportioner.
Teslakonflikten har gått in på sin fjärde månad. Den angår inte enbart de primära kombattanterna, IF Metall och TM Sweden AB. Majoriteten av LO-förbunden, ett TCO-förbund samt transportfacken i de nordiska grannländerna har också engagerat sig genom sympatiblockader. Därmed drabbas en lång rad företag av förlorade intäkter. De har levererat verkstadsreparationer, transporter, städning, billackering, elinstallationer, byggtjänster, sophämtning och flera andra tjänster till Tesla. I ett fall har ett industriföretag, Hydro Extrusion i Vetlanda, dragits in i konflikten eftersom man tillverkar komponenter till bilproduktionen vid Teslas Gigafactory i Tyskland.
