kommentar
Kommentar: Därför blir Tesla-konflikten långvarig
Tre faktorer talar för att Tesla-konflikten kan förbli i låst läge lång tid framöver, skriver Mattias Croneborg i en kommentar.
I Sverige har vi vant oss vid att konflikter på arbetsmarknaden är relativt kortvariga. Det finns flera förklaringar till det. En är att frågorna sällan är digitala, alltså att det bara finns två utgångar. Men även om konfliktfrågan i sig är digital kan man runda problemet genom att en part slänger upp ytterligare förhandlingsfrågor på bordet.
En annan förklaring, i alla fall när det gäller den privata sektorn, är att konflikten kostar för arbetsgivarna. I slutänden får ägarna mindre i aktieutdelning och huvudanledningen till att äga aktier är att tjäna pengar.
En tredje förklaring är den svenska modellen i sig. Den utgår från att parterna förr eller senare ska hitta en lösning. Här bidrar säkert både avsaknad av proportionalitetskrav och friheten att vidta sympatiåtgärder till att parter snabbt kan eskalera en konflikt så att den får ett avslut. Det är alltså inte som politiska förhandlingar där det kan vara en fördel att förbli oense. I politiken kan en part lämna förhandlingsbordet och avbryta samarbetet för att markera för väljare att frågan är för viktig för att kompromissas bort.
Men för Tesla-konflikten är det annorlunda mot andra arbetsmarknadskonflikter. Frågan är digital, det är svårt att kompromissa mellan att ha kollektivavtal och att inte ha det. För kreativa förhandlare går det givetvis att hitta lösningar men då måste det finnas en sådan vilja, och hittills har parterna, i alla fall inte utåt, gett något uttryck för kompromissvilja.
När det gäller ekonomi så agerar inte Tesla på samma sätt som vi är vana vid. Tesla verkar vara beredd att satsa åtskilliga miljoner i advokatkostnader i juridiska processer för att förhindra IF Metalls och sympatiserande förbunds åtgärder. I slutänden är det främst storägaren Elon Musk som avgör hur mycket principfrågan får kosta för Tesla.
Den tredje variabeln faller på sin egen orimlighet, eller rättare sagt att det är den som är själva konflikten. Tesla vill inte vara en del av den svenska modellen. På det sättet liknar förhandlingen mer en politisk konflikt än en mellan två parter på arbetsmarknaden.
Allt detta talar för att Kurt Erikssons uppdrag som medlare kan komma att räknas i år snarare än månader. Och att Tesla överklagar domen i Solna tingsrätt så långt det går.