nyheter
Trendbrott: ökat lönegap till kvinnodominerade yrken
Förskollärare och undersköterskor är några kvinnoyrken som fortsatt undervärderas lönemässigt. Och det blir värre, enligt en rapport från Sveriges Kvinnoorganisationer som kräver lönetransparens och effektivare tillsyn.
Annons
Sedan några år tillbaka har lönegapet mellan män och kvinnor slutat att krympa. Medlingsinstitutet, som svarar för den officiella statistiken, noterar ett trendbrott 2019. Därefter har löneskillnaden stått nästan still på cirka 10 procent.
Även på yrkesnivå märks detta trendbrott. Löneskillnaden mellan kvinnodominerade yrken och övriga yrken har slutat att krympa. Nu noteras till och med en ökning igen av lönegapet på yrkesnivå, vilket framgår av en aktuell rapport som Lönelotsarna gjort och som publiceras i samarbete med Sveriges Kvinnoorganisationer.
– Vi ser samma brott på den positiva trenden både hos Medlingsinstitutet och hos oss, säger Marie Trollvik som varit med och skrivit rapporten.
2023 var löneskillnaden mellan kvinnodominerade yrken och övriga yrken på arbetsmarknaden 20 procent. Det är en ökning med en procentenhet sedan 2021.
Kvinnodominerade yrken hade i genomsnitt 8 900 kronor lägre månadslön än yrken som är mansdominerade eller har en jämn könsfördelning.
Några exempel: Barnmorskor tjänar 6 600 kronor mindre än det likvärdiga yrket civilingenjörer inom elektronik. Arbetsterapeuter har 16 200 kronor lägre månadslön än likvärdiga systemutvecklare. Undersköterskor inom hemtjänst och på äldreboenden har 5 600 kronor lägre lön än installations- och serviceelektriker.
I vissa fall kan ett kvinnodominerat yrke ha en högre värdering men ändå vara lägre lönesatt. Ett exempel är grundskollärare. Jämför man med ”ingenjörer och tekniker” är löneskillnaden 8 200 kronor, trots att grundskollärare på saklig grund kan betraktas som mer krävande och ansvarstyngt.
Orsakerna står att finna i den svenska lönebildningsmodellen, säger Marie Trollvik.
– Det beror på märket som gör att det inte går att flytta pengar mellan grupper på det sätt som skulle behövas för att få till en förändring.
Egentligen skulle det krävas politiska satsningar i mångmiljardklassen på samhällsnivå för att jämna ut de strukturella skillnaderna, resonerar rapportförfattarna. De kvinnodominerade yrkena finns ofta i offentlig sektor.
Men även andra reformer kan ha betydelse, tror Marie Trollvik.
– Jag blev väldigt glad för lönetransparensdirektivet. Rapporteringsskyldigheten och att individer kanske får mer information om lönenivåerna redan i platsannonserna ger en möjlighet att jämföra. Ökad transparens, att det inte ska vara så hemligt, kommer att göra det lättare för kvinnorna att komma i nivå.
En annan sak som behövs är mer tillsyn från Diskrimineringsombudsmannen. Den är i dagsläget obefintlig och ingen vet hur flitigt arbetsgivarna arbetar med de aktiva åtgärder som diskrimineringslagen stipulerar.
– Lönekartläggningen är egentligen ett bra verktyg. Men många arbetsgivare lever inte upp till kravet. Jag skriver inte bara rapporter utan är praktiker också.
Lönelotsarna, som Marie Trollvik arbetar med, är ett nätverk av konsulter som hjälper arbetsgivare med lönekartläggningar.
Man tänker sig att lokala fackliga organisationer borde slå larm om arbetsgivaren inte gör sin årliga lönekartläggning. Men Marie Trollvik tror att kunskaperna om reglerna är för dåliga. Dessutom samarbetar lokala fackklubbar för lite, anser hon.
– Man ser till sina egna medlemmar, men kanske jobbar man inte lika mycket över avtalsgränserna.
Detta är den åttonde rapporten som Lönelotsarna arbetat fram. På flera sätt kan den ses som en sammanfattning av de olika teman som studerats sedan starten 2015.
