profilen
Nobelpristagaren: ”Allt inom ekonomi handlar om människor”
Claudia Goldin har kartlagt kvinnligt yrkesarbetande århundranden tillbaka i tiden och vet varför kvinnors deltagande i arbetslivet ser ut som en u-kurva – och varför det första barnet ofta leder till lägre löner för kvinnor.
Annons
– Kvinnor och män kan ofta börja med samma förutsättningar,
liknande utbildningar och får ungefär samma betalt om de utför samma jobb, men
sedan händer det någonting som får kvinnors utveckling att stanna av, säger
Claudia Goldin.
Väggarna inom den praktfulla byggnaden som rymmer Kungliga vetenskapsakademien är fyllda av porträtt – det är främst män som pryder de guldiga ramarna men några få kvinnor har tagit sig in bland de manliga ansikten som blickar ut över presskonferensen där årets Nobelpristagare i ekonomi, fysik och kemi välkomnats till ett friskt och vinterklätt Stockholm.
Claudia Goldin tar emot Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne med en prissumma på elva miljoner kronor, som den tredje kvinnan som vinner nobelpriset i ekonomi, och den första som gör det utan att behöva dela priset med andra.
Det är en märkbart glad och lite tagen ekonomipristagare vi möter som även hon är ett kvinnligt ansikte som har brutit sig in i ett fält som fortfarande främst domineras av män.
– Det är fortfarande bara 25-30 procent kvinnor som börjar läsa ekonomi på de större universiteten i USA. Jag har jobbat med ett projekt för att undersöka det här – och vad vi märkte var att studenter tror att ekonomi enbart handlar om finans – så män vill läsa det och kvinnor vill inte det och väljer kanske ett område som psykologi i stället – och sedan visar det sig att de båda har fel. Ekonomi handlar om människor. Ekonomi är det primära ämnet om du vill studera fattigdom, hälsa, ojämlikhet och arbetsmarknaden. Allt inom ekonomi handlar om människor.
Kungliga vetenskapsakademins motivering till att Claudia Goldin blir tilldelad priset är att hon har förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall. Hon har bland annat utvecklat en teori som förklarar varför män och kvinnor historiskt har ansetts lämpade för olika jobb och att det har legat i mäns intresse att hindra kvinnor att komma in i vissa yrken för att behålla prestige och status i dessa yrken. Detta kan däremot begränsa både kvinnor och män.
– Man hör också många män som får barnbarn som säger att de har missat så mycket av sina egna barns uppväxt och att de är ledsna över det. Det vore bra om människor kunde leva bättre liv och om de kunde bryta sig fria från de här begränsningarna.
Den amerikanska forskaren är verksam vid Harvard University där hon var den första kvinnan som fick en professorstjänst på den ekonomiska institutionen 1990. Hon har under många år studerat kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och varför kvinnors löner släpar efter trots att utbildningsgraden hos kvinnor numera generellt är högre än hos män.
– Kvinnor och män kan ofta börja med samma förutsättningar, liknande utbildningar och får ungefär samma lön om de har likvärdiga jobb, men sedan händer det någonting som får kvinnors utveckling att stanna av.
Under 15 år studerade Goldin tillsammans med kollegor detta fenomen och fann att skillnaderna i löner började visa sig ett år eller två år efter att en kvinna fött sitt första barn. Historiskt sett kunde skillnaden i mäns och kvinnors löner förklaras med skillnader i utbildning och val av yrke – men i dag kan kvinnors lägre löner inte förklaras av de anledningarna. Claudia Goldin ville veta varför.
– Kvinnor runt om i världen tar fortfarande ansvar för en oproportionerligt stor del av omsorgsarbetet för barn eller äldre i sin närhet – och det är den största skillnaden mot män som när kvinnor tar ett kliv tillbaka i karriären för att ta hand om barn – tar ett kliv upp i sin karriär och blir den som tar ett allt större ekonomiskt ansvar för familjen. Det kan bli svårt för familjer om båda föräldrarna tar ett jobb med hög lön – och som också kräver mycket tid och att man är ständigt tillgänglig – så därför blir det rationellt för dem att en familjemedlem tar ett arbete som ger mer betalt men kräver mer medan den andra kan ta ett mindre betalt arbete som gör det möjligt att kombinera jobbet med familjelivet och omsorgsarbete.
Claudia Goldin har särskilt beskrivit 1970-talet som en revolutionerande period, då kvinnor började gifta sig senare, få en längre utbildning och ta en större del av arbetslivet. P-piller blev också vanligare vilket hon har fastställt som en stor anledning till att kvinnor kunde gifta sig senare. Hennes forskning visar varför kvinnors deltagande i arbetslivet och löner ökade under denna period och varför utvecklingen nu verkar ha stagnerat.
– Det är ett problem eftersom individer inte kan välja fritt vad de vill sysselsätta sig med och att det finns begränsningar på vad arbetsmarknaden möjliggör för människor som har omsorgsansvar. Det är generellt kvinnor som har omsorgsansvar runt om i världen så det är de som drabbas av detta. Valet av yrke görs också ofta i en ung ålder och då baseras det på hur tidigare generationen har haft det vilket påverkar förväntningarna på hur ens eget liv ska vara. Förr behövde kvinnor välja mellan familj eller karriär men numera kan de ha både en karriär och ett jobb – och de framstegen måste vi också uppmärksamma.
Claudia Goldin har också grävt i arkiven 200 år bakåt i tiden och sett att kvinnors deltagande på arbetsmarknaden inte stadigt har gått uppåt utan kan ses som en u-kurva. Detta då kvinnors deltagande på arbetsmarknaden minskade under övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället då det var svårt för kvinnor att arbeta hemifrån under industrialiseringen – och därefter började öka igen i övergången till tjänstesamhället som växte fram i början på 1900-talet. Ekonomisk tillväxt kommer alltså inte per automatik minska skillnaderna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Enligt Goldin beror detta på strukturomvandlingar men också på att sociala normer kring hem och barn successivt förändrades.
– Samhället, familjen och värderingar skapar vägar för människor, begränsar valmöjligheter och vad individer tycker är möjligt. En annan förändring som har skett är att förr minskade generellt antalet barn i samband med att fler kvinnor yrkesarbetade men nu kan vi se det omvända. I vissa länder kan man se att antalet barn ökar samtidigt som kvinnor också yrkesarbetar i en högre utsträckning. Där kan man också se att män deltar mer i föräldraskapet.
Hon kunde också se att under slutet av industrialiseringen var skillnaderna i mäns och kvinnors löner små då man ofta fick betalt per producerad andel och att lönediskrimineringen mellan kvinnor och män kan börja ses under 1930-talet i och med depressionen och framväxten av tjänstemannajobb. Under 1940-talet kunde hälften av skillnaden mellan män och kvinnors löner när det kom till kontorsarbete inte förklaras av individuell produktivitet. Förändringar i arbetsmarknaden kan också ske snabbt i och med oväntade händelser.
– Det skedde något under pandemin som har gett en positiv effekt av den annars oerhört hemska situationen. Eftersom det har blivit mer accepterat att arbeta på distans och hemifrån kan de personer som har omsorgsansvar också delta i arbetsmarknaden och ta de jobb som har höga krav på tillgänglighet men också ger högre lön – utan att behöva lämna sitt hem och inte behöva resa till en annan del av världen för ett möte – då man kan ha ögonkontakt med någon på andra sidan jorden via skärmen. Det skapar helt nya förutsättningar om den typen av arbeten kan bli mer flexibla. En risk är däremot att de med omsorgsansvar blir ännu mer bundna till hemmet. Det har däremot hänt så nyss så vi kan inte utvärdera effekterna av pandemin än.
Innan Claudia Goldin ska vidare till nästa intervju hinner hon svara på vilken som är hennes favoritroman.
– Det är Anna Karenina. Även om Tolstoj var galen så var han en stor feminist. Jag tycker det är en fantastisk bok.
