Priset går till forskning
om arbete och kvinnor

Det hör inte till vanligheterna att ett ekonomipris tilldelas någon som forskar på arbetsmarknaden. När professor Claudia Golding vid Harvarduniversitetet i USA mottar priset i december är det bara andra gången på 50 år som just arbetsmarknadens står i fokus.

Professor Goldin belönas för sin forskning om kvinnors situation på arbetsmarknaden. De tjänar mindre än männen och sysselsättningsgraden är lägre. I sin forskning har hon kartlagt orsaker till förändringar och till bestående könsskillnader, framhåller Vetenskapsakademin bland annat i sin motivering till priset.

– Att förstå kvinnors roll på arbetsmarknaden är viktigt för samhället, inte minst för att kvinnor inte har samma möjligheter som män, sa professor Jacob Svensson, ordförande för ekonomipriskommittén på Kungliga vetenskapsakademin, vid tillkännagivandet.

Hans kollega professor Kerstin Enflo konstaterade att Goldin radikalt förändrat vad vi vet och hur vi förstår kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

Den 77-åriga Harvardprofessorn Goldin har bland annat visat att ekonomisk tillväxt inte enbart kan vara det som löser problemet med löneskillnader och skillnader i sysselsättning mellan könen.

Hon är berömd för en U-formad kurva som visar att kvinnornas sysselsättning minskade i USA när industrialiseringen inleddes och tillväxten ökade i början av 1800-talet.

Först i början av 1900-talet ökade sysselsättningsgraden igen.

I sin forskning har hon också visat att kvinnors möjligheter att själva bestämma när de ska föda sitt första barn också påverkar deras möjligheter till högre utbildning.

P-pillret ledde till att antalet kvinnor som valde högre utbildning ökade i USA. Hon visade också att när dessa kvinnor kom ut i arbetslivet drog männens löner så småningom ifrån kvinnornas.

Det skedde i samband med födseln av kvinnans första barn. Då stannade kvinnans löneutveckling av, medan männen tog ett språng.

Enligt Goldin formar de samhällsstrukturer och familjestrukturer som män och kvinnor växer upp i deras beteenden och ekonomiska resultat.

”Vi kommer aldrig att ha jämställdhet förrän vi också har jämställda par” sa hon till New York Times när hon nyss nåtts av beskedet om priset.

I ett land som Sverige, med omfattande genusforskning på arbetsmarknaden, är sådana slutsatser varken nya eller ger hela svaret på löneskillnader och sysselsättningsgrad mellan könen.

– Professor Goldin är ett jättebra val av pristagare och en viktig forskare. Hon har fått brett genomslag för sina resultat, inte minst bland de som inte är specialister på hennes område, säger Agneta Stark, forskare, samhällsdebattör och generationskamrat med Goldin.

Men Agneta Stark konstaterar också att Goldins forskning inte ger hela förklaringen till skillnaden mellan könens löner och sysselsättning.

– Hon har tittat på långa historiska data i USA och gått tillbaka till kvinnors och mäns förvärvsdeltagande i landet under 200 år. Resultaten är inte unika, men de är unika i längden och djupet, säger Agneta Stark.

Hon framhåller hur Goldins förklaringar till kvinnornas situation på arbetsmarknaden delvis är sprunget ur ett konservativt synsätt som kan komma av att hon forskar vid Harvaduniversitetet i USA.

– Goldin använder sig av en neoklassisk teori, som säger att kvinnan ägnar sig och vård och omsorg i familjer och därför tjänar mindre än vad männen gör. Det är inte så enkelt när löneskillnaderna finns inom samma yrke och även kvinnor som inte har små barn drabbas av detta.

Profesor Goldin lyfter i sin forskning fram p-pillrets betydelse för kvinnors möjligheter att välja kvalificerade yrken. Med pillrets hjälp kan de bättre planera när de ska föda sitt första barn.

– Men en mängd andra hinder har också tagits bort. När kvinnor inte fick bli präster eller ha högre juridiska tjänster läste de inte heller sådana utbildningar. Inuti de stora rörelserna finns många andra förklaringar.

– Priskommittén säger att man nu kan förstå varför det blir som det blir för kvinnor på arbetsmarknaden. Det har man kunnat förstå rätt länge om man har tittat och varit intresserad.

Premium

Svenaeus: Gör motstånd mot dåligt införande

De som värnar ett grundligt införande av direktivet i svensk lagstiftning måste göra motstånd mot dem som vill motsatsen. Det uppmanar Lena Svenaeus, nestor i kampen för jämställdhet.

Starka ekonomiska argument att förebygga sexuella trakasserier

Arbetslivets sexuella trakasserier har ett pris både för den som drabbas och för företaget där kränkningarna förekommer. I synnerhet kvinnor missgynnas. De avstår vissa anställningar och för att slippa undan ofredanden söker de sig vidare till mer lågbetalda jobb.

Premium

Lönerna i kvinnodominerade bristyrken tappar mark

KARTLÄGGNING. Kvinnodominerade yrken avlönas lägre än likvärdiga manligt dominerade yrken. Utbud och efterfrågan styr enligt en förklaring. Men även om det är personalbrist i ett kvinnodominerat yrke är det lägre betalt än likvärdiga manliga yrken utan brist.

Okunskap skapar ojämställda löner

KRÖNIKA. I media kunde vi helt nyligen ta del av nyheten att löneskillnaderna för första gången på många år ökar mellan nyutexaminerade kvinnor och män. Det framgår av en undersökning som SVT låtit Statistiska centralbyrån, SCB, göra inom de fyra största Saco-förbunden.