Sexuella trakasserier
Starka ekonomiska argument att förebygga sexuella trakasserier
Arbetslivets sexuella trakasserier har ett pris både för den som drabbas och för företaget där kränkningarna förekommer. I synnerhet kvinnor missgynnas. De avstår vissa anställningar och för att slippa undan ofredanden söker de sig vidare till mer lågbetalda jobb.
Att slippa sexuella trakasserier på jobbet är förstås en rättighet. Men företeelsen är dessutom kostsam rent ekonomiskt. Både för individen som drabbas och för arbetsplatsen där trakasserierna förekommer. Den är även kostsam för samhället i stort. Detta visar en brett upplagd undersökning som SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, offentliggjorde på måndagen.
Risken att man blir utsatt för sexuella trakasserier ökar ju mer arbetsplatsen domineras av det motsatta könet. Detta gäller både kvinnor och män och oberoende av bransch. På de mest mansdominerade arbetsplatserna rapporterar ungefär 25 procent av kvinnorna att de blivit utsatta för sexuella trakasserier.
– För varje ytterligare 20 procent män du har bland dina kollegor, om du är kvinna, ökar utsattheten med ungefär fem procent. Det här är ett extremt starkt samband, säger Olle Folke, professor i statskunskap vid Uppsala universitet.
Han har tillsammans med Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, tagit fram undersökningen som SNS publicerar.
Den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden är alltså en viktig del av problemet. Att ”minoritetskönet” på en arbetsplats i högre grad riskerar att falla offer för sexuella trakasserier leder till ekonomisk ojämställdhet på två sätt.
- Kvinnor och män avskräcks från att börja jobba på arbetsplatser där de är i minoritet. Lönerna är högre på manligt dominerade arbetsplatser. Ändå kommer färre kvinnor att söka sig dit.
- Den som drabbas av sexuella trakasserier anmäler väldigt sällan problemet. I stället lämnar man arbetsplatsen. För kvinnors del innebär jobbytet ofta en lönesänkning.
Förlusten för arbetsgivare är att de får ett sämre urval av sökande till sina vakanser. Olle Folke och Johanna Rickne drar slutsatsen att sexuella trakasserier skapar betydande kostnader genom att försvåra vid rekrytering. Det finns alltså ekonomiska argument för att bedriva förebyggande arbete, alldeles oavsett att man enligt såväl diskriminerings- som arbetsmiljölagen är skyldig att göra det.