nyheter
EU-rätten blev krav i avtalsrörelsen
EU-rätten har tagit sig in i avtalsrörelsen med besked. Övertidsersättning för mertidsarbete är ett tydligt exempel. Åsikterna om detta var delade då Lag&Avtal arrangerade panelsamtal om industrins kostnadsmärke.
Annons
På onsdagen ordnade Lag&Avtal panelsamtal om Industrins kostnadsmärke för 2025 och 2026. Många frågor avhandlades, bland annat den att EU-rätten kommit att inspirera till avtalskrav från Facken inom industrin.
Dels är det ett krav om rätt till förskottssemester, en fråga som industrins parter enats att ta hand om i en arbetsgrupp. Dels har industrifacken krävt övertidsersättning till deltidsanställda som arbetar utöver sitt sysselsättningsmått, så kallad mertid. Denna fråga har lösts på olika sätt av parterna inom industrin, detaljhandeln, besöksnäringen och IT-sektorn.
Bakom det förstnämnda kravet finns EU-kommissionens påtryckningar på Danmark att ändra sin semesterlag så att den skulle bli förenlig med EU-rätten. Bakom det andra finns två domar meddelade av EU-domstolen: ”Lufthansa” (C-660/20) och de förenade målen ”Kuratorium” (C-184/22 och C-185/22) .
Arbetsgivarsidans företrädare i panelsamtalet, IKEM:s förhandlingschef Henrik Stävberg och Grafiska Företagens vd Eva Glückman ansåg att det finns bättre sätt att förhålla sig till ändringar i rättsläget än att föra upp dem i avtalsrörelser.
– Det är klart att vad som händer inom EU påverkar oss, det vet vi. Men jag skulle inte vilja se en utveckling där utfall i EU-domstolen direkt formuleras som avtalskrav och kommer med i avtalsförhandlingarna. Det hände den här gången, men det finns andra sätt att hantera detta, sade Henrik Stävberg.
Eva Glückman instämde:
– Kraven kom lite väl snabbt. Vi hade kunnat utreda frågorna mer inom ramen för vårt samarbete i Arbetsmarknadens EU-råd. Där pratar vi om sådana saker.
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt hade hört från många jurister att frågorna med fördel borde tas till domstol istället för till avtalsförhandlingar där man ger och tar. Men han tyckte ändå att det var rätt att parterna löste det i kollektivavtalsförhandlingar.
– Då får man en totalreglering som förhoppningsvis är hållbar och stabil. Och ur ett fackligt perspektiv så löser vi något mer än bara att få fastslaget om det är diskriminering eller inte. Vi löser också ersättningen, hur det ska hanteras. Det tycker jag är en styrka.
LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä påminde om att EU-rätten varit en utmaning för parterna allt sedan EU-inträdet 1995. Arbetstidsdirektivet var en av de första frågorna.
– Det är bättre att vi försöker lösa frågorna i förhandlingar, det är en utsträckt hand till arbetsgivarna, i stället för att få det prövat i domstolen.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo berättade att hon först blev lite överraskad av att domar från EU-domstolen skulle komma att ligga till grund för krav från Facken inom industrin och även bli en prioriterad sak i LO-samordningen.
– Det dök upp ganska snabbt och har lett till väldigt mycket arbete för alla. Men när det nu hanterats inom märket så är det gjort. Man kan skjuta på saker men förr eller senare kan det bli mycket, mycket värre.
Panelsamtalet hölls i AMF:s lokaler i centrala Stockholm. Andra ämnen som diskuterades var:
Varför det är så viktigt att industriparterna blir klara i tid.
I vilken utsträckning Donald Trump har gjort sig påmind i förhandlingarna.
Arbetstidsförkortning och huruvida parterna skickat en skarp signal till politiken att frågan tryggt kan lämnas åt fack och arbetsgivare.
