nyheter
Startfälten i avtalsrörelsen 2025
Idag får vi veta hur höga lönekrav industrifacken har på arbetsgivarna. Svensk arbetsmarknad står inför en extra stor avtalsrörelse 2025 då 500 centrala kollektivavtal omförhandlas för 3,4 miljoner anställda.
Annons
Idag, strax efter lunch offentliggör Facken inom industrin sin avtalsplattform. I den finns yrkandet om löneökning som blir den fackliga sidans utgångskrav i förhandlingarna om märket. Motparten är Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Ikem och de övriga arbetsgivarorganisationerna som bär upp Industriavtalet.
Svensk arbetsmarknad står inför en extra stor avtalsrörelse 2025. Så blir det när kommunernas och regionernas avtalsrörelse sammanfaller med de privata och statliga sektorernas. De två sistnämnda följs alltid åt, lejonparten av privata sektorn på våren; staten på hösten.
Mer än 500 centrala kollektivavtal omförhandlas 2025. De omfattar 3,4 miljoner anställda, enligt Medlingsinstitutet.
Just nu värmer parterna upp för att snart inta sina positioner vid startlinjen. De flesta förberedelser på förbundsnivå är avklarade som insamling från medlemmarna, val av inriktning samt förankring. Samverkan över förbundsgränser pågår för fullt. Ett särskilt fokus finns alltid på LO-förbunden. Om de kan enas om samordning har de lovat varandra att gå ut i sympatikonflikt om det skulle behövas. Det är en viktig fråga eftersom varje fackförbund förfogar över sin egen konfliktkassa. I förrförra veckan stod det klart att ett förbund, Seko, tvekar inför samordningen. Förbundet gillar inte att de övriga bestämt att utreda frågan om arbetstidsförkortning till maj nästa år. Seko ville att krav på arbetstidsförkortning skulle resas redan i denna avtalsrörelse.
Det är aldrig samma slag fokus på arbetsgivarnas samordning, helt enkelt för att den är starkare och centraliserad. Svenskt Näringsliv förfogar över konfliktresurserna och det är inom huvudorganisationen det beslutas vilka medlemsförbund eller enskilda medlemsföretag som eventuellt ska stöttas vid uppblossande konflikter.
Avtalsrörelsens parter har en längre tid redan ägnat sig åt extern kommunikation och debatt där de försöker få acceptans för sina analyser av konjunktur, produktivitet och konkurrenskraft. Det senaste märket var historiskt högt: 7,4 procent på två år. En stor fråga nu är om det kommer att ske en nedväxling till mer "normala" nivåer igen, strax över två procent per år, eller om det blir en fortsättning på en förhöjd nivå. Det är uppenbart att Facken inom industrin ser det sistnämnda scenariot som det rimliga. Det skriver de i en debattartikel i Dagens Nyheter idag.
Likt ett tävlingslopp är det många av de yttre ramarna som är bekanta för den som brukar följa avtalsrörelser. Första startfältet utgörs som sagt av industrins parter. Sedan facken inom industrin kommit med sin avtalsplattform växlar de yrkanden med industrins arbetsgivare dagarna innan jul. Teknikföretagen på Storgatan i Stockholm står värd, enligt traditionen.
Över huvud taget präglas avtalsrörelsen av sedvänjor och ritualer. Industriavtalet är konstruerat för att stötta en trygg och stabil förhandlingsordning. Ändå kan det bjudas överraskningar. I förra avtalsrörelsen förvånade Teknikföretagen många med ett konkret och offentligt motbud redan i december 2022, inför förhandlingarna 2023. Vanligtvis väntar industrins arbetsgivare med ett motbud till i januari och då är det nästan aldrig något som kommuniceras ut offentligt. Industrins märke ska, om allt fungerar som tänkt, vara färdigförhandlat 31 mars.
Efter första startfältet kommer det andra som utgörs av övriga avtal som löper ut 31 mars. IT-branschens avtal, Gröna Riks (hotell och restauranger), Transportavtalet, Detaljhandelsavtalet, Lager och e-handel, samt alla de stora avtal som SKR har inom kommuner och regioner. Totalt är det 220 avtal för 2,3 miljoner arbetstagare som löper ut 31 mars 2025, enligt Medlingsinstitutet.
I det tredje startfältet finns avtalen som löper ut 30 april såsom Byggavtalet, Installationsavtalet, Bemanningsavtalen, Handelns Tjänstemannaavtal, spårtrafikens avtal för att bara nämna några. Det är 132 avtal som gäller drygt 480 000 arbetstagare.
Fjärde startfältet kan sägas vara statliga sektorn vars avtal löper ut 30 september. Yrkandena för staten växlas traditionsenligt strax innan midsommar hos Arbetsgivarverket.
Parallellt med alla dessa utlöpande avtal finns 100 centrala tillsvidareavtal på arbetsmarknaden. Några av de större är:
- RALS (Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet). Avtalsparter: Arbetsgivarverket och Saco-S.
- Bankanställda. Avtalsparter: BAO - Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation och Finansförbundet.
- Tjänstemannaavtal inom byggbranschen. Avtalsparter: Byggföretagen och Ledarna.
- Avtalsområde AkademikerAlliansen. Avtalsparter: SKR och AkademikerAlliansen.
Oftast är det löneavtalen som löper tillsvidare. Allmänna villkor kan mycket väl förhandlas under kommande avtalsrörelse, men då under fredsplikt. Eller så kan det hända att något tillsvidareavtal blir uppsagt. I så fall sker förhandlingarna med ett upphörande av fredsplikten som bortre parentes.
