lag&avtal förklarar
Maffiametoder? Nej, även framtvingade kollektivavtal är giltiga
I vanliga fall är avtal under tvång ogiltiga. Varför gäller inte det kollektivavtal? Lag&Avtal tog frågan till arbetsrättsprofessorn Petra Herzfeld Olsson.
Annons
Just nu får strejkrätten och kollektivavtalet som fenomen mycket uppmärksamhet. Det beror på den pågående strejken på Tesla och den hotande strejken på Klarnas huvudkontor.
I sociala medier vädras ett brett spektrum av åsikter och frågor. En del tycker att arbetstagarorganisationerna ägnar sig åt "maffiametoder". Andra undrar hur det kan komma sig att facken får försöka tvinga en arbetsgivare att teckna kollektivavtal? Är inte avtal under tvång ogiltiga? Lag&Avtal tog med sig frågan till Petra Herzfeld Olsson, professor i arbetsrätt.
Varför är det tillåtet att strejka för att förmå arbetsgivaren att teckna kollektivavtal?
– Utgångspunkten för den svenska modellen är att regleringen av arbetsmarknaden ska ske genom kollektivavtal. Därför har vi exempelvis ingen lag om minimilön och ingen tillsynsmyndighet. Det är parterna som ska ta ansvar för att villkoren är drägliga och att de efterlevs. Och systemet är bara hållbart och legitimt om kollektivavtalstäckningen är hög.
Men avtal tecknade under tvång är inte giltiga i vanliga fall. Varför gäller inte det kollektivavtal?
– Arbetsrätten utgår från att vi har att göra med två ojämlika parter där arbetstagaren är underordnad arbetsgivaren. Arbetsrätten syftar till att utjämna maktobalansen. Det kan göras på två sätt: antingen genom skyddslagstiftning eller genom en föreningsfrihet som gör att arbetstagarna och arbetsgivarna kan organisera sig och på så sätt kompensera för maktobalansen.
Men hur hänger föreningsfriheten ihop med rätten att strejka?
– I föreningsrätten ligger rätten att försöka få till stånd regleringar av arbetsvillkoren på kollektiv väg, alltså genom kollektivavtalet. Så syftet med arbetsrätten är att balansera en ojämlik maktposition mellan de två parterna. Det motiverar att man gör avsteg från den vanliga avtalsrätten. Det finns ju andra sådana exempel där lagstiftaren griper in i avtalsfriheten för att skydda en svagare part, konsumentskyddet exempelvis.
Man pratar om strejkrätten, men vilken rätt har arbetsgivarna?
– Det är inte bara arbetstagarparten som har rätt att vidta stridsåtgärder. Enligt regeringsformen har även enskilda arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer den rätten.
Så även arbetsgivarsidan kan vidta stridsåtgärder?
– Exakt. Rätten att vidta lockout är lika vidsträckt som rätten att strejka. De mest omfattande lagreglerade begränsningarna av rätten att vidta stridsåtgärder gäller när parterna är bundna av fredsplikt genom kollektivavtal och när det är fråga om en rättstvist. Dessutom finns ett skydd för enmans- och familjeföretag. I det sistnämnda fallet är strejk inte tillåtet. Ytterligare begränsningar gäller vid exempelvis utstationeringar. Begränsningar finns också i kollektivavtal.
Du nämnde regeringsformen, det vill säga en av grundlagarna. Varför finns rätten att vidta stridsåtgärder där?
– Det är för att frågan har så stor betydelse för hela regleringen av arbetsmarknaden i Sverige. Det speglar den viktiga roll som kollektivavtalet har som grundfundament. Därför behöver rätten att vidta stridsåtgärder komma till uttryck i vår regeringsform, säger Petra Herzfeld Olsson.
