avskedanden och Uppsägningar av personliga skäl
Experter: Fortsatt otydligt vad nya Las kommer att innebära
Nu har de första två domarna enligt nya Las kommit som har fastställt sakliga skäl för uppsägning men enligt experter kommer det ta ett tag innan det börjar bli tydligare vad nya Las, och sakliga skäl, verkligen innebär.
Annons
Dan Holke är tidigare vd på LO-TCO Rättsskydd och adjungerad i Huvudavtalsnämnden för LO:s räkning. Han säger att domen inte visar några tydliga skillnader i hur man dömer med nya Las jämfört med hur man har gjort tidigare och han tror inte heller att det kommer att bli någon större skillnad framöver men att det inte har prövats så ingen kan veta.
Domslutet i domen om telefonförsäljaren grundade sig också i ett yttrande från Huvudavtalsnämnden som fastställde hur man skulle tolka kollektivavtalet som rådde mellan parterna.
– Eftersom det handlade om kollektivavtalstolkning så ska AD tillfråga parterna som tecknat kollektivavtalet om tolkningen. Parterna i form av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, är då överens om att det är Huvudavtalsnämnden som i första hand ska yttra sig om tolkningen och att alla tre parterna då deltar.
AD får därför utgå från avtalsparternas uppfattning när det kommer till hur man ska tolka kollektivavtalet.
– Om parterna hade haft delade meningar hade AD fått tolka avtalet på eget bevåg men om parterna träffar ett avtal är det av stort värde att man kan komma överens om vad avtalet innebär.
Därför får parterna också större påverkan då det är parterna som i första hand styr tolkningen av vad som är sakliga skäl.
– I det här fallet ska AD värdera bevisningen och bedöma om det här är ett tillräckligt allvarligt brott mot anställningsavtalet – men domstolen kan inte ha synpunkter på parternas tolkning av avtalet i sig. På det sättet får parterna ett större inflytande än tidigare i och med att man har avtalsreglerat frågan.
Tidigare förekom det, enligt Dan Holke, att arbetsgivare valde att avskeda arbetstagare för att inte riskera att behöva ha personen anställd under tvisten. Med nya Las upphör anställningen vid uppsägningstidens utgång vid en tvist med arbetsgivaren – vilket bör minska incitamenten att avskeda.
– Det är troligt att de nya reglerna kommer att påverka arbetsgivarnas beslut. Tidigare var det inte ovanligt att man avskedade även när det ganska tydligt inte fanns grund för det men med de nya reglerna bör leda till att man inte avskedar i första hand – vilket också var tanken.
Bengt Johansson som är arbetsrättsjurist vid Svenskt Näringsliv som också sitter i Huvudavtalsnämnden säger att det inte går att säga så mycket om nya Las efter bara två domar.
– I det ena fallet så har huvudavtalsnämnden yttrat sig och lämnat tolkningsdata. Jag tycker att Arbetsdomstolen har varit lojal med Huvudavtalsnämndens yttrande i sitt dömande.
Bengt Johansson anser att det är tydligt att kraven på arbetstagarna har skärpts i och med nya LAS, men att det behövs fler domar för att utröna just hur kraven har skärpts.
– Det är svårt att av de här domarna dra för mycket slutsatser om exakt hur mycket kraven har skärpts i olika situationer.
Han håller inte med om att Huvudavtalsnämndens yttrande är intetsägande.
– Min uppfattning är att domstolen har följt huvudavtalsnämndens yttrande. Yttrandet har därför uppenbarligen inte varit intetsägande.
Bengt Johansson anser att man ska vara försiktig med att dra för stora slutsatser av de här två domarna och att det inte är omöjligt att utgången skulle ha blivit densamma med den gamla bedömningen av saklig grund.
– Det är helt klart att kraven har skärpts på arbetstagarna men exakt hur mycket får avgöras från fall till fall. När det gäller produktivitet går det inte att säga en exakt siffra på hur mycket en arbetstagare måste leverera.
Caroline Johansson som är forskare inom arbetsrätt vid Uppsala universitet säger att även om ambitionen med nya Las var att det skulle bli tydligare vilka regler som gäller vid uppsägning så är det än så länge svårt att se någon ökad tydlighet.
– Jag tycker inte att det har blivit tydligare och det är något som även Lagrådet pekade på i sin remiss. Jag tror att det kommer att behöva byggas upp en ny praxis för att det ska bli tydligt.
Det som har blivit tydligare i nya Las är att man inte längre ska beakta arbetstagarens vilja att ha kvar anställningen eller göra något prognostänkande – men inte heller där anser Caroline Johansson att det finns en genomgripande tydlighet.
– Det är svårt att se hur prognostänkandet inte alls ska finnas kvar samtidigt som man ska varna och omplacera – för då blir ju prognostänkandet en del av den bedömningen eftersom uppsägning fortsatt ska vara en sista utväg. Jag har lite svårt att se vilken effekt det får rent praktiskt att koppla bort de komponenterna.
Caroline Johansson tror heller inte det hade blivit ett annat utfall med gamla Las om man hade presenterat samma bevisning och gjort samma bedömning av den
– Man har ju samtidigt behållit väldigt många delar av den gamla bedömningen och säger att man ska se på gammal praxis. Om man tittar på ordalydelsen och vad man rent konkret säger i huvudavtalet i den konkreta situationen ser jag inte hur det skulle kunna leda till en tydligare utstakad väg.
Nya Las skulle ge tydlighet men Niklas Selberg som forskar i arbetsrätt vid Lunds universitet pekar på att tvisten i sig antyder att parterna inte är överens om vad som gäller.
– Trots att man precis nyss stiftat en ny lag så kommer den här tvisten direkt, och det visar att man kanske inte är så överens när allt kommer omkring.
Han vill också klargöra att det framstår som om Huvudavtalsnämnden inte kommer att leda rättsutvecklingen utan att de tvärtom varit väldigt försiktiga i sitt uttalande.
– Nämndens ledamöter klipper och klistrar bland sådant parterna redan kommit fram till tidigare. Sedan klistrar domstolen in det i sin dom. Domstolen tvingas notera att parterna inte nöjer sig med domstolen, utan också vill ha en nämnd – men när det väl kommer till kritan tillför nämnden inte mycket.
Huvudavtalsnämnden lämnar bara lämnar yttranden i de frågor där parterna är överens vilket Niklas Selberg tror är anledningen till att yttrandet blir så intetsägande.
– De begär att AD ska titta på deras utlåtande men sedan säger det inte så mycket – det håller sig på en miniminivå. Det blir kompromisser för att komma fram till en gemensam nämnare. Ledamöterna i AD kan alltid skriva ett minoritetsyttrande om man inte var överens men det går inte i nämnden.
Vad nya Las så här långt har tillfört anser Niklas Selberg att det är svårt att uttala sig om, och han tror att en person som hade arbetat på det här sätet hade kunnat sägas upp också med gamla Las. Vidare anser han att det är motsägelsefullt att den nya lagen säger sig ändra rättsläget – samtidigt som äldre praxis ska fortsätta vara relevant.
– Det säger emot varandra så det går inte förstå exakt vad parterna verkligen menar. Eftersom den här domen hade kunnat komma även med tidigare Las så verkar det än så länge inte ha skett några dramatiska skiftningar i rättsläget.
Niklas Selberg pekar också på att det har kommit två domar inom kort tid som handlar om just produktivitet vilket han också anser är ett uttryck för det nya arbetslivet och hur teknikutvecklingen gör det möjligt att ha en nära övervakning av arbetsprestationerna.
– Det visar på den intensiva övervakning som många arbetstagare är föremål för. Där arbetsgivare kan mäta och räkna exakt hur många samtal en telefonförsäljare ringer eller hur mycket en lagerarbetare plockar. När det kommer till den typen av arbeten är det lätt att kvantifiera, men för andra yrken skulle det vara omöjligt att mäta produktiviteten på det sättet.
Han påpekar också att vi tidigare hade löpande band och att mätbarheten inte på något sätt var omöjlig tidigare heller, men att man numera kan se och dokumentera vad en arbetstagare gör under varje minut av sin arbetstid skapar en speciell situation.
– Det har gjort det lättare för arbetsgivare att driva hem påståenden om underprestation. Däremot kan man inte per automatik godta den data som presenteras – data kan manipuleras åt båda hållen – det går säkert att hitta en arbetstagare som kan knäcka en sådan kod för att få det att verka som att man har arbetat mer än man har gjort.
Niklas Selberg tror inte att avtalsbrottet i någon av de nya domarna hade kunnat leda till avskedande och framhåller att ett syfte med den nya Las-reformen var att styra arbetsgivaren mot uppsägning i stället för avskedande. Han pekar också särskilt på att det är meningen att AD ska leda utvecklingen och att domstolen då måste skriva bättre och utförligare domar.
Han skulle också ha velat se att domen utvecklade hur man ska se på det gamla rättsläget i praxis och om det här innebär samma som tidigare eller om det har skett förändringar.
– Domen med telefonförsäljaren är dåligt skriven och man får inte veta så mycket om hur AD har resonerat. Domen ger inte läsaren någon vägledning vidare eller säger något om hur man ska tänka mer allmänt om den här kategorin av uppsägningar. Där finns det utrymme för förbättring i domstolen, i synnerhet eftersom nämnden är så försiktig.
....................................................................................................................................
Läs mer om uppsägningar och avskedanden:
