Nyheter
Industrimärket är klart – annat är oklart
Märket är 6,4 procent på två år. Så långt allt klart. Men industrins övriga lösningar, för arbetstidsförkortning och mertidsersättning, exempelvis, ger inte nödvändigtvis vägledning till övriga avtalsparter.
Annons
Natten mot 1 april, en bit efter midnatt, lyckades industriparterna efter mycket möda enas om ett nytt kostnadsmärke för två år framåt. Första året ger 3,4 procent, andra året 3,0.
Facken inom industrin pressade kostnadsnivån till den plats som man länge har pratat om, över tre procent. På den delade pressträffen på tisdagsmorgonen sade IF Metalls Marie Nilsson på direkt fråga att hon betraktade den nya nivån som en "upptaktning" av löneökningarna. Även Unionens Martin Wästfelt var nöjd med uppväxlingen.
– Det är en bra nivå, den tredje bästa i Industriavtalets historia. Vi tycker att det finns grund för det. Svensk konkurrenskraft kommer bibehållas och stärkas av det här.
Sveriges Ingenjörers Ulrika Lindstrand påpekade att facken ändå inte hade nått fullt så högt som man hade önskat.
– Men vi bedömer ändå att helheten i uppgörelserna gör att detta är en acceptabel nivå.
Till Lag&Avtal sade Ulrika Lindstrand att det nu finns goda förutsättningar för reallöneökningar men framför allt konkurrenskraftiga löner.
– Vilket är jätteviktigt för Sveriges Ingenjörer. Om vi ska ha världsledande företag kvar i Sverige måste vi också ha världsledande ingenjörer. Har vi inte det så flyttar de utomlands. De behöver inte åka längre än till Danmark, till exempel.
Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf sade på pressträffen att nivån är hög och kommer att ställa krav på företagen att rationalisera, men det är positivt att avtalet alls träffades.
– För alternativet hade varit mycket sämre för svensk industri, för arbetstagarna och för svensk arbetsmarknad i stort.
Teknikföretagens Tomas Undin sade att den här gången liksom vid de två senaste avtalsrörelserna behövdes det i synnerhet ansvarstagande. Avtalsrörelsen 2020 präglades av pandemin. Den 2023 fördes under trycket av hög inflation. Att pressen hade varit stor på industriparterna, framstod tydligt för den som lyssnade på Teknikföretagens förhandlingschef. Det som stod på spel i förhandlingarnas slutskede var inget mindre än hela ordningen som fungerat sedan 1997, tycktes Tomas Undin mena.
– Det är klart att hade vi hamnat i ett läge där vi hade avbrutit förhandlingarna, då hade det blivit varsel om konflikt och i allra värsta fall utbruten konflikt. Det är klart att i ett sådant läge hade andra tecknat sina avtal, vi hade blivit förbisprungna och då hade hela industrinormeringen, hela industriavtalsregimen, varit passé. Så det går inte.
Tomas Undin pekade på de övriga avtal som också löpte ut den 31 mars: handelns, besöksnäringens och transportsektorns, för att inte tala om offentliga sektorns fem huvudöverenskommelser.
Industriparternas uppgörelser handlar inte enbart om nivå, avtalslängd och viktning. ”Övertidskompensation för deltidsanställda” har lösts, meddelade Facken inom industrin i sitt pressmeddelande. Tomas Undin betraktade frågan som liten och därför lättlöst för industriparterna. Men skrivningarna som industriparterna enats om kan knappast tillämpas på exempelvis handelns avtal eller besöksnäringens där deltidsarbete är mycket vanligt, menade han.
– Hos dem är detta en jättefråga med enorma kostnader. Då måste de få förhandla den frågan utifrån sina förutsättningar.
Tomas Undin sade att i den mån facken hänvisar till industrins överenskommelse som en norm kommer arbetsgivarna att ha en helt annan uppfattning.
Samma sak med arbetstidsförkortningsfrågan. Båda tjänstemannafacken Unionen och Sveriges Ingenjörer lyckades i dessa förhandlingar utsträcka modellerna för avtalad arbetstidsförkortning till samtliga sina förbundsavtal inom industrin. Fackförbunden vill åstadkomma samma sak utanför industrin, inte minst i avtal som man har med Almegaförbund och med TechSverige.
För Unionen är framgångarna gällande arbetstidsförkortning inom industrin viktiga i sammanhanget säger Martin Wästfelt.
– Det underlättar de jobbiga förhandlingar som vi har med exempelvis TechSverige och Almega. Hade vi inte lyckats här så hade det varit svårare med dem. Men det finns ingen automatik.
Exakt hur industrins lösning för frågan om ersättning för mertid och frågan om modeller för arbetstidsförkortning påverkar förhandlingarna inom andra sektorer är oklart.
Både handeln och besöksnäringen, liksom IT-sektorn befinner sig i skrivande stund i intensiva förhandlingar, meddelar parterna Lag&Avtal. Inom offentlig sektor har parterna förlängt nuvarande avtal och fortsätter förhandlingarna om nya kollektivavtal.
En annan intressant fråga är den om hur Facken inom industrins krävt rätt till fyra veckors förskottssemester som en anpassning till ny praxis inom EU-rätten. Parterna har enats om att tillsätta en arbetsgrupp som ska analysera semesterlagen i detta avseende.
