Tidningen
Toppförhandlarna: Så fixar vi avtalet
Duktiga förhandlare hittar lösningar utanför domstolen. Praktiska lösningar som båda parter kan leva med. Lag&Avtal bestämde sig för att söka upp toppförhandlarna. Efter lite övertalning ställde de upp för intervjuer och avslöjar sina bästa tips.
<p>Sverige har en stolt tradition där konflikter på arbetsmarknaden blir lösta vid förhandlingsborden, inte i domstolen. De lokala förhandlarna är förstås de stora hjältarna, de löser det stora antalet tvister på arbetsmarknaden. Men när de inte kommer överens, då flyttas tvisten upp ett steg till den centrala nivån, och nu börjar det brännas. De centrala förhandlarna måste hitta en lösning, i annat fall hamnar tvisten i Arbetsdomstolen. Då blir det dyrt, drar ut på tiden och någon kommer att stå som förlorare. </p> <p>När Lag & Avtal ber Pappers förhandlare Matts Jutterström tipsa om duktiga förhandlingar svarar han kort:</p> <p>- Nu vänder du dig till fel förbund.</p> <p>Han syftar på att Pappers under senare år haft många tvister i Arbetsdomstolen.</p> <p>- Förut kunde det gå tio år mellan AD-målen, inte nu längre. Juridifieringen har ökat, man talar om case i stället för problem man ska lösa. Vårt sätt att se på problemen är inte genom juridiken, säger Matts Jutterström.</p> <p>Antalet lokala förhandlingar inom avtalsområdet är runt tusen per år och av dem hamnar bara 40 på central nivå. Så det finns många duktiga lokala förhandlare inom förbundet, menar Matts Jutterström och tillägger: Fast vi lyckas ibland centralt också.</p> <p>Hur ska man då vara som förhandlare, ska man ligga lågt och inte säga så mycket? </p> <p>- Vi hade tidigare en ombudsman som gav tystnaden ett ansikte. Motpartens förhandlare var då en som hatade tystnad, sade man inget kom han med olika lösningar. Vår man tyckte att låt honom snacka så kommer det en bättre lösning sedan. Men är båda tysta går det inte att komma överens. Hur man ska vara är väldigt individuellt, jag är mer pratsam.</p> <p>Han framhåller vikten av personkemi. Själv hade Matts Jutterström lätt att komma överens med gamla Modos personaldirektör. Om det ska kännas bra att förhandla är det en fördel om parterna har liknande bakgrund.</p> <p>- För henne hade jag lätt att känna förtroende. Skogsindustrierna har nu en ung förhandlare som är mera av juristtypen. Henne har jag inte så mycket erfarenhet av, säger han.</p> <p>Två före detta förhandlare som fann varandra fast de satt på varsin sida om förhandlingsbordet är Tor Nitzelius från Lärarförbundet och Göran Söderlöf som då förhandlade för Kommunförbundet. Tor Nitzelius är nu pensionerad från förhandlarbanan och Göran Söderlöf är nu arbetsrättsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting. När Göran Söderlöf vände sig till sin motpart med en förfrågan om de inte skulle skriva böcker om arbetsmiljö ihop svarade Tor Nitzelius genast ja.</p> <p>- Jag visste att det gick att samarbeta med Göran med. Han var en hederlig förhandlare. En redobogen karl som man kan göra affärer med, förklarar han.</p> <p>Göran Söderlöf summerar sina erfarenheter från när han förhandlade så här: </p> <p>- Det viktigaste är att få en bra relation, motparten ska kunna känna en viss tillit.</p>