Tidningen

Burmesisk arbetsrätt står inför stora förändringar

Andreas Sigurdsson. Foto: Olov Abrahamsson/NSD

Morgonmarknad i Rangoon. Miniminlön gäller för arbetstagarna i Burma. Just nu är den på knappt 500 kronor och ska betalas ut i kontanter. Foto: Gemunu Amarasinghe

Burma genomgår just nu snabba förändringar i hela samhället, även inom arbetsrätten.– Stora lagreformer pågår, och det mesta är för närvarande så att säga ”up in the air”, säger svenska Erik Holmqvist på ILO i huvudstaden Rangoon.Men några innovativa lagar finns: Vad sägs om ledighet vid adoption?

Publicerad 17 dec 2014 kl 23.00

Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post

Annons

Precis som många andra länder i regionen som varit koloniserade finns ett hopkok av gamla europeiska lagar som kompletterats med nyare lokala lagar. I Burma har dessutom militärkupper lett till drastiska förändringar i regelverket. Det har gjort systemet ganska rörigt.

Logga in här

Läs hela artikeln

Prenumerera på Lag & Avtal idag

Ditt val av tidningen, låsta artiklar på hemsidan och
e-tidningen på webben eller i appen.

Fortsätt →

Logga in här

utblick tidningen

Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post

Premium

Polisman avskedades efter olovliga slagningar – förbundet drar fallet till AD

En poliskommissarie blev avskedad efter att ha gjort slagningar i polisens system efter att hans son uppgetts ha blivit attackerad och rånad. Poliskommissarien uppfattade attacken som en repressalie på grund av sin position inom polisen.

”Det ingår i ens kommunikativa uppdrag att vara så begriplig man kan”

Domare skriver gärna domar som en deckare, där avslöjandet kommer sist. Men domar är inte deckare, utan de är brukstexter, konstaterar Fredrik Bohlin.

Premium

"Det är ett problem när vi inte får vägledning"

För Arbetsdomstolen är dess domar det främsta sättet att kommunicera kring vad som gäller på det arbetsrättsliga området. De ska ge klarhet i rättsläget och vägledning. Som första och sista instans ska domarna vara begripliga. Hur väl lyckas det?

Konsult: Hur många månadslöner har jag rätt till från kundföretaget?

Jag jobbar som konsult på ett större teknikkonsultbolag. Vi jobbar ofta med längre projekt och har varit uthyrd till samma företag i två år. Kundföretaget har sagt att de inte vill anställa mig. Har jag nu rätt till två månadslöner från kundföretaget? Och ifall jag är kvar ytterligare 24 månader får jag två nya månadslöner då?

Premium

Banbrytande dom mot dubbel pension

TJÄNSTEPENSION. Ett polskt bolag har vunnit över försäkringsbolaget Fora i ett mål som avgjorts av skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar. Domen kan få följder för många utstationerade bolag i Sverige.

HÅLL DIG UPPDATERAD MED VÅRT NYHETSBREV!

E-postAre you machine?

Premium

Kaos och oenighet när EU-direktiv ska följas

Arbetstidsnämnden för kommuner och regioner ska ge dispens från förbudet mot dygnslånga arbetspass. När nye ordförande Anders Ferbe tillträdde hade arbetet präglats av djupt oeniga parter, få beslut och två ordföranden som hoppat av på kort tid.

Premium

Ny bok: Kollektivavtalet som ett livslångt tvångsäktenskap

Erland Olauson har skrivit en bok om centrala kollektivavtalsförhandlingar. Den beaktar alla möjliga slags hänsyn till realiteter som parterna måste ta. Juridiken är bara en faktor.

Behöver vi enhetliga regler för distansarbete?

På vårt företag låter vi enhetscheferna bestämma själva över villkoren för distansarbete. Därmed har olika enheter olika regler och en del anställda tycker att det är orättvist. Behöver vi införa enhetliga regler eller åtminstone kunna motivera varför vissa villkor gäller på en enhet, men inte på en annan?

Premium

Höörs kommun stäms för uppmärksammat fall med lärare

Bråk mellan en lärare och elev ledde till att eleven fälldes i domstol för hot mot tjänsteman. Ändå blev läraren avskedad. Nu stämmer fackförbundet Sveriges lärare kommunen för olagligt avskedande.

Efter första yttrandet: "Angeläget att nämnden noga håller sig till sitt mandat"

I Huvudavtalsnämndens första yttrande ser vi hur organisationerna bakom principöverenskommelsen gör anspråk på att vara den instans som bestämmer över tolkningen av en lag som gäller inte bara för dem, utan också för andra. Det skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin med anledning av nämndens första yttrande.