Utbildning bakom kvinnors frammarsch i staten

På flera viktiga områden inom staten har kvinnor tagit över. Tidigare utpräglat manliga positioner som landshövding eller chef över domstol har nu en övervikt av kvinnor.

På Regeringskansliet är en majoritet av både anställda och chefer kvinnor.

– Ja, staten är jämställd, säger Claes Stråth som tillsammans med Bengt Göran Emtinger skrivit rapporten Jämställdhet räknas – en ESO-rapport om kvinnors förändrade position i arbetslivet.

I staten som helhet har man alltså uppnått ett jämställt arbetsliv. På ­regioner och kommuner är man på god väg, men i det privata näringslivet är vägen fortfarande lång.

Vid sidan av staten som arbetsplats har kvinnorna tagit plats i det politiska beslutsfattandet och vid arbetet med underlag till politiska beslut. En majoritet av ordförande, sekreterare och sakkunniga i statliga kommittéer är kvinnor.

Likaså är en majoritet av de sven­ska EU-parlamentarikerna och statsråden i regeringen kvinnor. Men även när det gäller statssekreterare och leda­mot i riskdagen uppfyller kvinnornas andel kravet på jämställdhet.

Inte riktigt lika långt har man kommit inom regioner och kommuner, där till exempel 23 fler kvinnor måste bli ordförande i de omkring 300 kommun- och regionstyrelserna innan målet är uppnått, enligt rapporten.

ESO-rapporten myllrar av siffror som inte minst visar hur långt den statliga sektorn nått när det kvantitativa jämställdhetsmåttet 40-60 procent används. Om ett kön ligger under 40 procent är det underrepresenterat.

– Inom Regeringskansliet och statliga myndigheter är det på en del områden till och med dominans för kvinnor, säger Claes Stråth.

På Regeringskansliet är detta tydligt. På sju av tio departement var andelen kvinnor 2018 över 60 procent, i kulturdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet var det över 70 procent.

Ett annat exempel är den nyinrättade Jämställdhetsmyndigheten. Där var 75 procent av de anställda och samtliga åtta i ledningsgruppen kvinnor.

– Borde det inte vara en anledning för den statliga myndigheten eller Regerings­kansliet att fundera över detta, oavsett om övervikten består av män eller kvinnor, säger Claes Stråth.

Rapporten är en kartläggning av jämställdheten på hela arbetsmarknaden i ett långt perspektiv. Den visar hur kvinnornas andel på arbetsmarknaden vuxit och nu är hälften av de sysselsatta.

Beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Kvinnor har utbildat sig i allt högre utsträckning och är numera i kraftig majoritet bland dem som tar högre examen. I ett kortare framtidsperspektiv kan man utifrån detta beräkna att allt fler kvinnor kommer att inneha toppositioner, vara höga chefer och specialister.

– Vi vill visa att mycket har förändrats i arbetslivet. En hel del av diskussionen om jämställdhet utgår från förhållanden som gällde tidigare, men inte gör det längre.

Utbildning är den gyllene nyckeln, skriver författarna. Där hittar de en förklaring till de förändringar som skett under deras levnad.

Kvinnor klarar sig bättre på samtliga utbildningsnivåer, från grundskola till universitet. I dag tar nästan dubbelt så många kvinnor som män examen från universitet.

Rapportens författare hävdar att pojkar och unga män behöver stöd för att komma in i kunskapssamhället. Utbildningsgapet mellan män och kvinnor fortsätter att öka.

– Det är ett gigantiskt problem. Det är utbildningssatsningar som tar tio till trettio år innan de leder fram till något resultat, säger Claes Stråth.

Åsa Krook, ställföreträdande general­direktör på Arbetsgivarverket, är inte förvånad över ESO-rapportens resultat.

– Vi följer utvecklingen, säger hon och understryker att staten är i mål på aggregerad nivå.

Däremot finns områden som ändå behöver förbättras. Försvaret måste till exempel locka fler kvinnor.

Hon ser tre faktorer till resultaten i ESO-rapporten.

– Grundläggande är att rekryteringen till staten sker utifrån förtjänst och skicklighet och att anställningsbeslut kan överklagas. Den kombinationen är bra och skapar en transparent process.

Ett annat skäl är att många kvinnor utbildar sig på universitet och högskolor till yrken som är relevanta för staten. Det ger en stor rekryteringsbas av kvinnor som statliga arbetsgivare efterfrågar, enligt Krook.

Dessutom ska de statliga arbetsgivarna sedan länge verka för ett ökat antal kvinnor i ledande befattningar, enligt politiska mål för den statliga arbets­givar­politiken.

Utöver detta underlättar de statliga kollektivavtalen för både kvinnor och män att kombinera kvalificerade arbeten med privatliv och barn, framhåller Krook.

– Det är delar som vi tror har spelat roll för den här utvecklingen, säger hon.

LÄS MER om rapporten här.

Intresserad av arbetsmiljöfrågor också - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev