Nyheter

Större maktanspråk efter rusning till facken

När ekonomin stannar av går fackförbunden på högvarv med många nya medlemmar. Populära shoppinggator i Stockholm är nästan folk­tomma, vilket har drabbat restaurang- och besöksnäringen väldigt hårt. Foto: HENRIK ISAKSSON/TT
Martin Wästfelt. Foto: Karin Wesslén/TT
Malin Ackholt. Foto: Sandin-Carlsson
Johan Lindholm. Foto: Terese Perman

Kartläggning. Det är rusning till facken som hoppas att det leder till ökat inflytande. Men fler medlemmar innebär ökad arbetsbelastning för förbunden, speciellt när arbetslösheten stiger.

Publicerad

I Coronakrisens spår ökar fackens medlemsantal, visar Lag & Avtals kartläggning av tio stora fackförbund. Facken är fullt sysselsatta med att ta hand om medlemmarna och för­handla. Samtidigt skiljer sig arbets­livet åt i olika branscher. Och det finns förhoppningar om bättre villkor och ett nytt samhällsklimat.

Alla tre fackliga centralorganisationer ökade sitt medlemsantal under coronakrisens två första månader. LO har inte ökat sitt medlemsantal sedan 2015. Det är alltså ett trendbrott. De flesta LO-förbunden får fler medlemmar. Hotell- och restaurangfacket har haft en stor medlemstillströmning medan IF Metall tappat något under det senaste året, men även för dem har det varit en uppgång under mars och april.

TCO och Saco har haft ett ökande antal medlemmar under många år. Nu är dock uppgången mycket stor för en del av tjänstemannafacken. Unionen fick fyra gånger fler nya medlemmar under mars och dubbelt så många nya under april. ST däremot har tappat en del under det gångna året och det beror bland annat på att många medlemmar som arbetat på Arbetsförmedlingen förlorat sina jobb.

Martin Wästfelt är förhandlingschef hos Unionen. Han säger:

– Det finns inget negativt med ett ökat antal medlemmar. Vår gemensamma styrka växer och förhoppningsvis kan vi visa de nya att det fackliga medlemskapet är viktigt.

Malin Ackholt, ordförande för ­Hotell- och restaurangfacket, anser att HRF behöver rekrytera ännu fler, för coronakrisen visar hur stora problemen på arbetsmarknaden är.

– Nu är det fler som ser styrkan i att hålla ihop. Vi sätter medlemmen i ­fokus och är mycket ute på arbetsplatser. Och det är fjärde året i rad som vi ökar, säger Byggnads ord­förande Johan Lindholm.

De tre facken, Unionen, HRF och Byggnads, har påverkats mycket olika av coronakrisen. HRF drabbades först och hårdast. Delar av verksamhetsområdena, som hotell och mötesverksamhet, står helt stilla. Tiotusentals har haft tillfälliga jobb. Huvuddelen av dem har blivit arbetslösa.

Så gott som alla Unionens branscher har drabbats hårt. Facket har haft 10 000 förhandlingar om korttidsarbete och uppsägning. Mer än 100 000 medlemmar är korttids­permitterade och många tjänstemän arbetar hemma.

För Byggnads är situationen annor­lunda. De flesta byggen fortsätter. Johan Lindholm säger att byggnads­arbetare inte kan jobba hemma. Samtidigt befarar han att det kan gå illa för många mindre byggföretag, eftersom privatpersoner avbeställer och mindre byggjobb inte blir av.

Varken HRF:s Malin Ackholt ­eller Unionens Martin Wästfelt lyfter fram att medlemsuppsvinget lett till stärkt ekonomi. Fler medlemmar kostar mer pengar. HRF har under en tid nyanställt 20 personer för att sköta förhandlingar och rådgivning. Martin Wästfelt säger att det finns vissa stordriftsfördelar med fler medlemmar, men förhandlingar och rådgivning blir mer omfattande när antalet medlemmar blir större.

Byggnads ger en annan beskrivning:

– Fler medlemmar ger större ekonomisk styrka. Vi tar fram mer information och organiserar mer utåtriktad verksamhet, säger Johan Lindholm.

De tre fackliga företrädarna ser ett ökat fackligt intresse bland medlemmarna. Malin Ackholt berättar att fler vill ha facklig utbildning. Johan Lindholm ser ett ökat engagemang och en vilja att skapa säkra arbetsplatser. Martin Wästfelt säger att det fackliga intresset vuxit under flera år. Nu finns det fler unga medlemmar som arbetar fackligt jämfört med tidigare.

De fokuserar olika. Malin Ackholt säger:

– Krisen visar att arbetsgivarna inte tar ansvar för anställningsförhållandena. Många saknar helt trygghet. Det måste ändras.

För Byggnads handlar det bland annat om att se till att byggbodarna är säkra och att ingen smitta sprids där.

Hos Unionen vänder man sig inåt och satsar på att klara av det nära­liggande. Inriktningen är på uthållighet för att orka med en lång kris.

De tre tror på den svenska model­len med kollektivavtal och ­förhandlade lösningar.

– Jag tror kollektivavtalsmodellen håller. Om vi gör saker inom ­modellen så händer det något snabbt. Den enskilde står inte ensam när vi genomför kollektiva förändringar. Gemen­samma lösningar ger fördelar för arbets­givarna, samhället och individen, säger Martin Wästfelt.

Coronakrisen griper in i samhällets alla delar. Byggnads ordförande tror att krisen kommer att förändra samhällsklimatet i grunden.

– Egoismens tid är förbi. Marknaden har styrt för länge. Jag ser en ökad solidaritet, och när det här är över kommer slutsatsen vara att vi behöver mer grundtrygghet.

Ökning under mars och april

Unionen: 592 000

Kommunal: 507 722

IF Metall: 243 517

Vision: 141 903

Sveriges Ingenjörer: 130 800

Handels: 129 192

Akavia: 98 860

Byggnads: 80 186

ST: 66 167

HRF: 31 757

Finans­förbundet: 25 656

Unionen: 23 731

Kommunal: 6 254

Handels: 5 705

Akavia: 4 516

Sveriges Ingenjörer: 2 950

HRF: 2 899

IF Metall: 2 548

Vision: 1 889

ST: 488

Finansförbundet: 477

Byggnads: 475