Rekordlåga löner men ingen vågar vittna i AD

För drygt två år sedan inledde Byggnads ett så kallat granskningsärende rörande lönerna för anställda på det lettiska bolaget Sia Btk Buve. De arbetade då i det nya bostadskvarteret Alnen i Linköping med NCC som generalentreprenör.

Bolaget var bundet av kollektivavtal och hade därmed en skyldighet att lämna ut uppgifter om  löner, arbetstider med mera för de 23 anställda lettiska medborgarna. När facket granskade listorna som lämnades ut upptäcktes flera allvarliga fel.
 

– De hade brutit mot allt. För att slippa lettisk skatt hade de betala ut lön i form av traktamente och OB-ersättning hade man struntat i, hävdar Timo Anttila.

Den lägsta timlönen som betalades ut var på 4,5 euro vilket då var 42,75 svenska kronor. Den högsta lönen låg på 13 euro, 125 kronor och 40 öre.

– De flesta lönerna låg på cirka 5-7 euro. Det finns inte ett svenskt bolag som kan konkurrera med det.

Enligt Timo Anttilla har Byggnads nästan aldrig stött på så låga löner som i det här fallet. Det gör det viktigt att driva ärendet till domstol. Facket begär i AD 1 580 000 kronor i skadestånd vilket bland annat har räknats fram som den förtjänst man gjort på att betala för lite till sina anställda.

Det är inte ovanligt att facket lyckas tala utländska bolag till rätta i sådana här situationer men bolaget valde att inte dyka upp på den lokala och den centrala förhandlingen. De uppgav att företaget lagts ned och det stämde visserligen att den svenska verksamheten upphört men facket nöjde sig inte med det beskedet.

– Vi kontrollerade i Lettland att bolaget hade fortsatt verksamhet där.

Nu är det två lettiska advokater som för bolagets talan. De dök upp på den muntliga förberedelsen och avser att medverka på huvudförhandlingen den 7 november.

Men facket kommer inte att åberopa någon av de anställda som vittnen.

– Det hade förstås varit bra att höra dem men de har inte vågat säga ifrån om missförhållandena för då riskerar de att bli hemskickade, förklarar Timo Anttila.

Finns det andra risker med att vittna?

– Ja, det kan bli mycket tjafs på sådana här företag. Det är viktigt för killarna att de inte kommer fram i ljuset.

Timo Anttila berättar att företaget har tvingat de anställda att intyga att de inte har några krav mot företaget och skickat detta dokument till Arbetsdomstolen.

Men han säger att den stora mängden dokument från granskningen räcker för att överbevisa företaget.