Parterna: Lägg er inte i!

Byggnads

Johan Lindholm, förbundsordförande

Att försämra arbets­rätten och reglerna i Las kommer att förändra maktbalansen

”Det är ännu för tidigt att säga exakt vilka effekter överenskommelsen får. Att försämra arbetsrätten och reglerna i Las kommer att förändra maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter. Vi kan i dag inte se något som är tillräckligt för att kompensera det. Men det är klart att när politikerna lägger sig i det som är parternas ansvar så får det konsekvenser i avtalsrörelsen.”

LG

Industriarbetsgivarna

Per Widolf, förhandlingschef

Positivt att man lyfter viktiga flexibilitetsfrågor

”Januariöverenskommelsen påverkar inte förhandlingarna i Avtal 20. Ansvaret för lönebildningen ligger helt på parterna och ska inte politiseras. Med detta sagt är det dock positivt att man lyfter viktiga flexibilitetsfrågor såsom Las och korttidsarbete. Tankarna om en familje­vecka bekymrar. Detta skulle slå direkt mot produktiviteten och leda till höga kostnader.”

LG

ST

Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingschef

Januariöverenskommelsen pekar på stor omläggning av verksamheten

”Det som påverkar oss mest akut är de politiska besluten om Arbetsförmedlingen. M-KD-budgeten har lett till ett stort varsel och januariöverenskommelsen pekar på stor omläggning av verksamheten, men det är fortfarande oklart hur det kommer att bli. Även många andra myndigheter har fått ändrade direktiv vilket kan leda till övertalighet. De ändrade direktiven kan också leda till att nya myndigheter ska bildas. Detta kommer att leda till stort omställningsfokus och där vi som part måste säkerställa att vårt, fortfarande rätt färska, omställningsavtal träffar rätt.”

LG

Teknikföretagen

Anders Weihe, förhandlingschef

Las-frågan måste behandlas mycket bredare

”Las-frågan måste behandlas mycket bredare än i mittöverenskommelsen. Vi vill förhandla om hela anställningsskyddet och omställningssystemet, även om Arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkringen. Dessa frågor kan inte blandas in i avtalsrörelsen. Om vi får i gång seriösa förhandlingar om Las, omställning och en obligatorisk arbetsmarknadsförsäkring - A-kassan fast mera omfattande - kommer dessa inte att kunna slutföras före avtalsrörelsen utan måste pausas under cirka fem månader. Sådana uppehåll är aldrig en bra sak.”

LG

Kommunal

Lenita Granlund, avtalssekreterare

Det kan finnas skäl att se över Las

”Det kan finnas skäl att se över Las, särskilt i de delar vi inte tycker fungerar, men det är parterna som genom förhandling ska lösa problemen i första hand. Att tillsätta en utredning innan parterna har förhandlat är fel väg att gå. Att en del av frågorna kommer i avtalsrörelsen vet vi redan. Vi tecknade ett tillfälligt avtal 2016 med SKL om att kunna använda omställningsmedel till kompetenslyft och kompetensväxling. I den överenskommelsen reglerades också frågor om turordning och företrädesrätt. Detta avtal ska utvärderas och förhoppningsvis kan vi hitta en ny överenskommelse som hanterar dessa frågor i avtalsrörelsen 2020. Vi har även ett på­gående arbete om att införa heltids­arbete som norm inom kommuner och regioner som löper till och med 2021. Fortsatt kommer även dessa frågor upp på förhandlingsbordet 2020.”

LG

SKL

Niclas Lindahl, förhandlingschef

Överenskommelser mellan parterna är att föredra framför lagstiftning

”Arbetslivet har förändrats i stor utsträckning sedan nuvarande arbetsrättsliga regelverk infördes. En anpassning av regelsystemet skulle kunna underlätta den nödvändiga förändringen mot ett förlängt och förändrat arbetsliv. Kompetensutveckling och de anställdas omställningsförmåga är viktiga delar i en sådan förändring. Ansvarsfördelningen för detta mellan arbetsgivare, anställd och utbildningsväsendet är också viktig. Här behöver staten agera, exempelvis genom att utbildningssystemet blir flexiblare och anpassat till livslångt lärande. Staten behöver se sitt ansvar att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för ett förlängt arbetsliv med möjligheter till karriär- och kompetensväxling.

Förändringar i Las kan utgöra en del i denna förändring. Vilka dessa är och hur dessa bör ut­formas kan inte bedömas utifrån den information som finns tillgänglig nu. Ett differentierat regelsystem med olika regler för olika delar av arbetsmarknaden riskerar dock att leda till tröskeleffekter, vars inverkan är svåra att förutse. Överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter i frågor som rör arbetsrätt är att föredra framför lagstiftning.

Det är värt att notera att vi har en överenskommelse med våra motparter om en smidigare turordningshantering och tidiga aktiva omställningsinsatser i syfte att förebygga arbetsbristhantering i och med överenskommelsen om tidig lokal omställning, TLO-KL. Denna ska under hösten utvärderas mellan parterna för att se hur vi ska gå vidare.”

LG

Sveriges Ingenjörer

Camilla Frankelius, förhandlingschef

Kan leda till en stökig och mer konfliktfylld avtals­rörelse

”Det är svårt att i det här skedet göra tydliga utsagor om effekten, men generellt kan vi säga att de villkor som förhandlas fram i kollektivavtalen bygger på den lagstiftning om arbetsrätten som finns i botten. Kollektivavtalen bygger på rådande lagstiftning och parterna har genom åren förhandlat och uppnått balans genom ett givande och tagande som alltid i förhandlingar. Förändras balansen riskerar det att minska viljan till att finna kollektiv­­avtalade lösningar.

Om arbetsgivarna, samtidigt som vi förhandlar förändrade turordningsregler, väljer att gå fram med försämringar i anställningsvillkoren förändras spelplanen och vi blir tvungna att ta till sådant vi annars helst undviker.

Det skulle kunna leda till en stökig och mer konfliktfylld avtalsrörelse.”

LG

LO

Torbjörn Johansson, avtalssekreterare

Det här säter en hämsko på förhandlingarna

LO och Svenskt Näringsliv förhandlar sedan ett år tillbaka om trygga anställningar och omställning. Torbjörn Johansson anser att regeringens inblandning är olycklig.

– Det är klåfingrigt och dumt. Jag är skeptisk till att de klampar in precis när vi håller på och förhandlar. Det här sätter en hämsko på förhandlingarna.

Torbjörn Johansson betraktar förslagen om arbetsrätten i januariöverenskommelsen som ”illa genomtänkta”. Han utgår från att förslaget om utökade undantag från turordningen gäller företag med mindre än tio anställda som redan i dag får undanta två arbetstagare från turordningen. Han anser att det finns risker med utökade undantag för dessa företag och tror att det kan göra att företag avstår från att växa för att kunna ha kvar de flexibla reglerna.

– Det skapar en onödig brytpunkt.

Hur ska anställda med lång anställningstid som drabbas av undantagen kompenseras?

– Man kan tänka sig många olika saker, men det vill jag ta upp i förhandlingarna och inte med er journalister.

Turordningen står inte överst på LO:s lista. Torbjörn Johansson vill hellre prata med arbetsgivarna om hyvling, för korta anställningar och visstidsanställningar.

Ett förslag i januariöverenskommelsen som gjort Torbjörn Johansson irriterad är att etableringsjobben också ska kunna gå till företag utan kollektivavtal och bemanningsföretag, vilket är i strid med parternas överenskommelse.

– Det är ett övergrepp utan dess like från politikerna. Ska de upphäva vårt kollektivavtal?

Om arbetsmarknadens parter skulle kunna hitta lösningar när det gäller arbetsrätten kommer LO att förankra det brett i sina medlemsförbund.

– Det här måste bäras av medlemmarna. Annars riskerar det att bli revolution i förbunden. När en ledning avsätts gäller inte överenskommelsen längre. Därför är förankringen mycket viktig.

MK

IF Metall

Marie Nilsson, förbundsordförande

Håll isär förhandlingar

”Vi ser avtalsrörelsen och förhandlingarna om arbetsrätten som separata processer. I avtalsrörelsen förhandlar vi om löner och villkor allmänt. Förhandlingarna om arbetsrätten, omställning och trygghet är så komplex att den inte bör blandas ihop med frågan om löne­utrymme. Vad som händer med frågor om kompetensutveckling om turordningsreglerna ändras går inte att svara på nu. De kan ju vara en del i förhandlingarna om arbetsrätten i stort.”

LG

Unionen

Niklas Hjert, förhandlingschef

Anställningstrygghet handlar inte bara om uppsägningsregler

– Anställningstrygghet är inte bara uppsägningsregler, även om de är viktiga. Det är också viktigt att anställda får utvecklas och utbildas både inom och utanför ramen för sin anställning. I dag byter man ut människor i stället för att utbilda dem.

Enligt Niklas Hjert lägger arbetsgivarna mindre på kompetensutveckling nu än tidigare trots högljudda röster om brist på kompetens. Han påpekar att tjänstemän i dag kan förlora sin anställning för att de inte anses uppfylla kvalifikationskraven. Niklas Hjerts recept är inte att byta ut de anställda utan att utbilda dem så att de når upp till kraven.

– Man ska inte behöva vänta med kompetensutveckling tills man blir uppsagd. Dessutom behövs det möjligheter till större kompetensutvecklingsinsatser så att man kan växla yrke och karriär i takt med att arbetsmarknaden utvecklas.

2015 strandade förhandlingarna mellan tjänstemännen och Svenskt Näringsliv om förändrade uppsägningsregler. Nu pressar politikerna parterna tillbaka till bordet. Frågan är om det är lättare att enas nu.

– Om alla parter går in i det med god vilja. Men då krävs insatser från politiskt håll också i form av bättre studiefinansiering och att man ser till att det finns tillräckligt med utbildningsplatser, omställningsstöd och kompetensutveckling.

Ni hoppar inte av den här gången?

– Det här är en väldigt viktig fråga. Att vi inte skulle medverka till att hitta lösningar framstår som uteslutet.

Niklas Hjert var som ord­förande i PTK:s förhandlingschefsgrupp med och tog fram ett bättre omställningsavtal för privatanställda tjänstemän i januari i år. Bland nyheterna fanns exempelvis studieersättning som möjliggör längre studier för uppsagda. Men om turordningsreglerna förändras kommer det att behövas mer för att kompensera de drabbade.

– Vi kommer inte att gå med på sämre förutsättningar för trygghet för våra medlemmar. Det måste bli bättre för dem totalt sett även om tryggheten är annorlunda utformad.

Niklas Hjert anser att det är oklart vad politikerna vill med arbetsrätten.

MK

Svenskt Näringsliv

Peter Jeppsson, vice vd

För snävt att bara tala om turordning

– Vi märkte redan före valet att frågorna var på agendan. Men det är alldeles för snävt att bara tala om turordning. Man måste göra något åt Las i grunden. Vi kommer inte att gå med på att ta fram förslag som bara ändrar turordningsreglerna.

Peter Jeppsson vill prioritera reglerna kring saklig grund för uppsägning.

– Det handlar om ett nytt perspektiv, trygghet i omställning i stället för trygghet i anställning. Det måste bli lättare för arbetsgivare och arbetstagare att skiljas åt. Tryggheten måste i högre grad bestå i att man får hjälp att hitta nästa jobb om det behövs, och i att man får ekonomiskt stöd under tiden.

Om turordningsreglerna, och även reglerna kring saklig grund ändras, kommer det att behövas kompensation och omställning för dem som drabbas, anser Peter Jeppsson.

– Här behövs både Arbetsförmedlingen, A-kassorna och omställningsorganisationerna.

– Arbetsgivarna är ganska duktiga på att fortbilda sina medarbetare inom det egna området men inte alltid på att bredda deras kompetens inför nya uppgifter.

Peter Jeppsson räknar med statligt stöd och tror att den planerade förändringen av Arbetsförmedlingen kan göra att det blir mer resurser till omställningsstöd och kompetensutveckling.

Priset för en ökad rörlighet tror han att Svenskt Näringslivs medlemsföretag är beredda att betala.

– Ja, vi arbetsgivare måste vara beredda att ge något om vi får något. Det man förlorar på gungorna får man ta igen på karusellen.

Svenskt Näringsliv har sedan länge förhandlat med LO om förändringar i arbetsrätten men processen påskyndas nu, konstaterar Peter Jeppsson.

– Vi har en avtalsrörelse nästa år som vi måste förbereda och det blir svårt att hinna båda processerna samtidigt. Därför är det bra att komma i gång så fort som möjligt.

Peter Jeppsson vill också återuppta förhandlingen om arbetsrätten med tjänstemännen som avbröts 2015.

– Jag tycker att vi och tjänstemännen borde kunna komma tillbaka till förhandlingsbordet. Ingen kan tvinga oss att förhandla, men om vi låter regeringen lägga ett förslag i stället riskerar det att bli för snävt och otillräckligt.

MK