Nyheter

Mångmiljardpaket får oppositionens stöd

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Mats Persson ekonomisk-politisk talesperson Liberalerna, finansminister Magdalena Andersson (S), och Emil Källström ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet, under en pressträff i Rosenbad. Regeringen lanserar stödpaket på över 300 miljarder kronor till näringslivet. Foto: Jessica Gow/TT

(Uppdaterad). Regeringen vill undvika att krisdrabbade företag nu tvingas säga upp personal. Därför läggs ett nytt krispaket på minst 300 miljarder kronor. Paketet har stöd av oppositionen.

Publicerad

– Sverige har en tung och påfrestande tid framför sig, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff med finansmarknadsminister Per Bolund (MP) samt Liberalernas och Centerpartiets ekonomisk-politiska talespersoner Mats Persson och Emil Källström.

Hon understryker att viruskrisen kommer att påverka alla – privatpersoner, företag och organisationer och att paketet därför också är stort. Det är ett allvarligt ekonomiskt läge.

– Det här är ett mycket, mycket kraftfullt paket även om man sätter det i ljuset av vad man gjort i Danmark och Norge, säger Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson.

– Vi vill undvika uppsägningar, säger han.

Brett stöd

Enligt Magdalena Andersson omfattar paketet åtgärder för allra minst 300 miljarder kronor om det utnyttjas fullt ut.

– Dialogen har varit mycket god med näringsliv, fack och opposition, säger hon.

Paketet har brett stöd i riksdagen och kommer att behandlas skyndsamt.

– Det här är ett bra paket, vi efterlyste de här åtgärderna i förra veckan. Det är bra att det sker med retroaktivitet. Vi kommer att stödja det här paketet, säger KD:s ekonomisk-politiska talesperson Jakob Forssmed.

Regeringen måste också förbereda för bredare åtgärder, som stödjer offentlig konsumtion och hushållen och stärker vår konkurrenskraft, anser han.

– Det här är ett enormt viktigt paket för att i nuläget rädda svenska företag. Det är ett nattsvart läge just nu, säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Man ska inte utesluta direktstöd till de värst drabbade branscherna, anser hon.

Osäkra jobb

Även Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson räknar med att fler insatser kommer att behövas. Hon hade önskat mer åtgärder redan nu för att skydda löntagare.

– Vi hade gärna sett insatser för människor med osäkra anställningar, för det är de som förlorar jobbet först. Många av dem har inte heller kvalificerat sig för a-kassan. Man skulle även ha lättat upp i regelverket för a-kassa, säger Ulla Andersson.

Hon pekar på att de som har de mest osäkra anställningarna inte kommer att fångas upp av regeringens förslag på ett nytt system för korttidspermittering.

Det ska gälla under 2020 och minskar företagens lönekostnader med upp till 50 procent. Den anställde får behålla över 90 procent av lönen. Systemet införs formellt den 7 april, men gäller retroaktivt från och med nu.

Pengar i kassan

I krispaketet ingår också att staten tar över sjuklöneansvaret i två månader, april och maj. Det beräknas i normalfallet kosta minst två miljarder per månad, men kan kosta mer nu, enligt Mats Persson.

Krispaketet innehåller även en likviditetsförsäkring för företagen som innebär att företag kan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.

Företag kan med förslaget även få tillbaka pengar som betalats in i skatt. Det ska hjälpa företagen att ha pengar i kassan och kunna fortsätta betala ut löner, enligt Per Bolund.

– Vi vill att så många företag som möjligt ska ta sig genom den här krisen, säger Magdalena Andersson.

Den största insatsen i krispaket är likviditetsstödet, framhåller hon. Utvecklingen framöver får avgöra om det behöver "skruvas" ytterligare i förslagen.

Hjälper inte för allt

Centerns Emil Källström konstaterar att paketet inte kommer att kunna kompensera alla företag och hushåll fullt ut för konsekvenserna av krisen. Det är en kris unik i sitt slag.

Regeringen förbereder sig för om det behövs ytterligare åtgärder beroende på utvecklingen.

– Vi följer utvecklingen och förbereder oss för alla scenarier, säger finansministern.

SAS är ett kapitel för sig själva, eftersom staten är delägare i bolaget. Några konkreta besked om stöd till SAS gavs inte, utöver att de som alla andra företag kan ta del av de åtgärder som regeringen föreslår allmänt.

–Vi kommer att agera ansvarsfullt som ägare för SAS, säger Magdalena Andersson.

Krispaketet

Korttidspermittering införs.Företagens lönekostnader kan minska med hälften genom att staten står för en större kostnad. Konstruktionen liknar korttidsarbete, men stödet blir större. Arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen.

Systemet föreslås träda i kraft den 7 april och gälla under 2020 men det tillämpas från och med i dag den 16 mars.

Staten tar över sjuklöneansvaret i två månader.Staten föreslås ta över kostnaden för sjuklönen under april och maj. Även egenföretagare ersätts genom att de får en schabloniserad sjukpenning för dag 1-14.

Likviditetsförstärkning via skattekontot.Företag kan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis. Anstånd omfattar tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under längst 12 månader.

De nya reglerna för anstånd föreslås börja gälla den 7 april 2020, men kan tillämpas retroaktivt fån 1 januari 2020. Det innebär att företag som har betalat in skatt på sitt skattekonto för januari till mars kan få skatten återbetald från Skatteverket.

Anstånd kan beviljas företag som inte missköter sin ekonomi, inte har större skatteskulder eller på annat sätt är oseriösa.

Lagrådet ska snabbgranska förslagen och regeringen planerar att besluta om dem den 19 mars som en del i den extra ändringsbudgeten.

Källa: Regeringskansliet