Har polisen har råd att utestänga alla med adhd-diagnos?

Författarna av debattartikeln i svd.se är Anki Sandberg, förbundsordförande för Riksförbundet Attention, Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, Kind, vid Karolinska Institutet och Annika Brar, psykiater, habiliteringsläkare vid Stockholms läns landsting. De ifrågasätter om polisen har tillräckligt med kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF:

”Den som söker till polisutbildningen och har till exempel adhd, Tourettes syndrom eller Aspergers syndrom blir direkt bortsorterad. På polisens webbplats framgår att personer med adhd eller annan neuropsykiatrisk diagnos inte kan bli polis. Samtidigt säger polisen att de har personal med adhd som fungerar väldigt bra. Trots det är polismyndigheten inte beredd att göra några individuella prövningar. Vi anser att detta är orättvist och diskriminerande.”

”Självklart finns det personer med exempelvis adhd som är olämpliga som poliser. Precis som det finns personer utan adhd som också är det. Men polisyrket kan passa väldigt bra för välfungerande personer med adhd. Många med adhd är arbetsvilliga, engagerade och har driv, gillar varierade arbetsuppgifter och att arbeta under press, är lyhörda, har förmåga att leva sig in i andras situation, kan fatta snabba beslut, har förmåga att hantera krissituationer och lösa oväntade problem. Är inte det kvaliteter vi vill ha hos våra poliser?” undrar debattörerna och upplyser om att liknande restriktioner inte finns i grannländerna Norge och Finland eller i Spanien, Storbritannien eller USA.

”Där är personer med adhd välkomna att söka till utbildningen precis som andra.”

Avslutningsvis uppmanar de tre författarna av debattartikeln rikspolischef Dan Eliasson och inrikesminister Morgan Johansson att agera mot ett förlegat synsätt och låta personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser få möjlighet till individuella prövningar.