Flyktingar utvisas om de tar korttidsjobb efter studenten

I studenttider har gymnasielagen blivit ett ämne som alla ansvariga flyr ifrån. På justitiedepartementet vill ingen ställa upp på intervju.

I dagarna tar många av de omkring 8 000 ensamkommande flyktingarna studenten. I samma sekund som de får examensbeviset i hand börjar klockan mot utvisning ticka.

De har sex månader på sig att hitta ett arbete som antingen är tillsvidareanställning eller en tillfällig anställning som varar i minst två år.

Denna regel är inte beslutad av riksdagen, utan en tolkning av lagen som Migrationsverkets jurister gjort.

I kravlistan ingår också att man ska kunna försörja sig själv på lönen och arbetsgivaren har kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor inklusive alla försäkringar.

Den ensamkommande som tar hjälp av Arbetsförmedlingen hamnar dessutom i en omöjlig situation när olika regelverk krockar, särskilt om individen efter tre månaders arbetslöshet får del av ungdomsgarantin och aktivitetsersättning.

Den som då tackar nej till alla jobberbjudanden som inte uppfyller gymnasielagens krav riskerar avdrag på ersättningen i minst 5 dagar, men kan mista den helt om beteendet upprepas.

Enligt Arbetsförmedlingens regler ska de sökande acceptera erbjudanden om lämpliga jobb, vilket i princip är alla jobb som man har kompetens för.

Uppmärksammat av SKR

Man kan till exempel inte tacka nej till ett jobberbjudande för att anställningen är tillfällig och kortare än två år.

– Nej, inte utifrån regelverket om lämpligt arbete. Där finns inget skrivet om att det ska vara en viss längd, förklarar Pär Björklund, jurist på Arbetsförmedlingen.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har uppmärksammat problemet med de mycket tuffa villkoren för permanent uppehållstillstånd. I oktober begärde organisationen överläggningar på hög politisk nivå med regeringen, men regeringen låter förfrågan bero.

− Vi bedömde redan i höstas att det skulle bli svårt för många ungdomar att få en anställning som uppfyller lagens villkor inom sex månader efter avslutad utbildning. Efter att coronapandemin dragit in i Sverige bedömer vi att möjligheterna ser ännu sämre ut för flera av dem, säger Mia Hemmestad, förbundsjurist på SKR.

Kommunerna har ansvar för de ensamkommandes skolgång och har satsat stora resurser på deras utbildning och förberedelse inför arbetslivet.

Under de närmaste åren har regioner och kommuner ett jättelikt rekryteringsbehov. Fram till 2026 handlar det om nyanställningar av över 500 000 personer. Detta tog SKR upp i sin förfrågan om överläggningar med regeringen.

16 procent har fast jobb

I skrivelsen ställdes rekryteringsbehovet mot de utlandsföddas situation på arbetsmarknaden.

Mycket få utlandsfödda under 25 år som har anställning i regioner eller kommuner sitter på en tillsvidaretjänst. Endast omkring 16 procent av dem har ett fast jobb. Nära två tredjedelar, 64 procent, har timanställningar. Det är en anställningsform som leder till utvisning enligt gymnasielagen.

På hela arbetsmarknaden har hälften av alla löntagare under 25 år en tidsbegränsad anställning. I gruppen är utrikesfödda överrepresenterade, konstaterar SKR.

Ingen på justitiedepartementet vill svara på frågor om lagen eller om en översyn. I ett kort meddelande på sms skriver departementets pressföreträdare: ”Korta svaret är nej, det finns inget arbete om att se över lagstiftningen”.

Mia Hemmestad understryker att kommuner har gjort olika anpassningar för att dessa ungdomar ska få utbildningar som ger dem en god chans på arbetsmarknaden.

"Hur ändamålsenligt är det?"

Men uppdraget har inte varit lätt för kommunerna. Socialstyrelsen slog larm för ett år sedan om svårigheterna för de unga som omfattas av gymnasielagen att välja rätt och för de som möter dem att ge ”adekvat rådgivning”, eftersom ”regelverket är komplext”.

− Om de då inte får ett sådant arbete som kan ge permanent uppehållstillstånd, utan ska utvisas kan man ifrågasätta hur ändamålsenligt det är för samhällsnyttan att investera i utbildning. Inte heller ur ett medmänskligt hänseende är det särskilt ändamålsenligt, säger Mia Hemmestad

Migrationsverkets jurister har i ett rättsligt ställningstagande definierat hur gymnasielagen ska tolkas när det gäller ansökningar om uppehållstillstånd efter avslutad utbildning.

Trots att dokumentet är detaljerat saknar det till exempel riktlinjer för hur en provanställning ska bedömas.

De skulle kunna ses som inledningen på en tillsvidareanställning, eftersom syftet är att de ska övergå i en sådan anställning, inte avslutas efter sex månader. Enligt statistik från Svenskt Näringsliv övergick nära en miljon provanställningar i fasta jobb under åren 2007 till 2017.

En annan tolkning är att de inte uppfyller kravet på en varaktighet, eftersom provanställningen under de sex första månaderna kan avslutas utan sakliga skäl.

Ställer inte upp på intervju

Migrationsverkets handläggare kommer att ställas inför många andra svåra tolkningar där det rättsliga dokumentet inte ger vägledning. Hur ska de till exempel ställa sig till arbeten som personlig assistent, som enligt en kartläggning av Försäkringskassan är Sveriges elfte vanligaste yrke och sysselsätter omkring 90 000 personer?

I yrket är den utan jämförelse vanligaste anställningsformen ”så länge uppdraget varar”. Om brukaren inte längre vill ha assistenten är uppsägningstiden 14 dagar.

Är en sådan anställning är varaktig?

Här är Migrationsverkets svar.