"Denna lag är inte anpassad för dagens samhälle"

Om Sverige anfalls av främmande makt eller om en stor väpnad konflikt äger rum i vårt närområde kan regeringen aktivera landets arbetsrättsliga beredskapslag. Problemet är att lagen från 1987 är långt ifrån uppdaterad och den skulle få helt oväntade konsekvenser om den börjar användas ograverat.

Med dagens skrivningar skulle beredskapslagen till exempel slopa undantagen i turordningsreglerna vid uppsägningar om dem sätts in. Arbetsgivarna skulle även kunna säga upp en arbetstagare vid 65 år för pensionering, trots att dagens skrivningar i Las ger varje arbetstagare rätt att stanna kvar i jobbet till 68 års ålder.

På arbetsmarknadsdepartementet bekräftar rättschef Catharina Nordlander att frågan nyligen har aktualiserats.

– Ja, det är korrekt. Problemet är att den inte är uppdaterad.

Lagen har ändrats några gånger under årens lopp. Senast skedde det för mer än tio år sedan, men någon total genomgång har inte gjorts. I lagen talas om krig och krigsfara, men den täcker inte nya fenomen som exempelvis en omfattande cyberattack mot samhällsviktiga funktioner från en främmande och fientligt inställd makt.

– Denna lag är inte anpassad för dagens samhälle. Vi behöver titta på den. Detta är något som har aktualiserats de senaste två veckorna, säger Catharina Nordlander.

Förklaringen till förbiseendet av lagen kan vara den avspänning som skedde efter Sovjetunionens och de kommunistiska öststaternas sammanbrott för 30 år sedan. Den allmänna bedömningen i försvarsberedningen var för 20 år sedan att ett väpnat angrepp mot Sverige var osannolikt under överskådlig tid och försvaret fick gradvis allt mindre ekonomiska resurser.

Eftersom den arbetsrättsliga beredskapslagen sätter flera andra arbetsrättsliga lagar ur spel eller ändrar viktiga delar i andra lagar är en total översyn ett omfattande arbete. Alternativt skulle visa specialåtgärder kunna genomföras, åtminstone i ett inledande skede.

Inget är bestämt än, betonar Catharina Nordlander.

– Vilka regler ska gälla om vi hamnar i den situation som denna lag är avsedd att täcka är en stor fråga. Här gäller det att fundera på vad som är angeläget. Vi kanske måste titta lite mer specifikt på vissa frågor än se över hela beredskapslagen på mycket kort tid.

Varken statliga Arbetsgivarverket eller Sveriges kommuner och regioner, SKR, vill kommenterar hur de närmare ser på lagen.  

På Arbetsgivarverket säger man sig inte har några synpunkter på lagens utformning. Det är en fråga för lagstiftarna, förklarar verkets pressansvarige Lars Andrén.

Om Sverige skulle hamna i krigsfara eller om regeringen skulle aktivera lagen vid en allvarlig krigssituation utanför landets gränser kommer Arbetsgivarverket att ta ställning till hur den uppkomna situationen ska hanteras, enligt Andrén.

På SKR meddelar presstjänsten att ingen kan uttala sig under denna vecka, men kan möjligen återkomma längre fram.

Ett sammanhängande skäl till oviljan att uttala sig är ledigheterna under det pågående sportlovet i Stockholmsregionen.

Den arbetsrättsliga beredskapslagen omfattar innehåll i medbestämmandelagen, mbl, anställningsskyddslagen, Las, lagen om facklig förtroendemans ställning, semesterlagen och föräldraledighetslagen.

Den sätter också lagar om rätt till ledighet för utbildning ur spel. Regeringen får dessutom möjligheter att ingripa mot fackliga stridsåtgärder och kan förordna om fortsatt giltighet för kollektivavtal.

I beredskapslagen finns många hänvisningar som är föråldrade. Här är några exempel som gäller anställningsskyddet

• Beredskapslagen hänvisar till paragraf 6a i Las, som är upphävd sedan 2006.
• Den hänvisar till speciella regler vid uppsägningar av personer som är äldre än 57 och halvt år. Inte heller dessa Las-regler gäller längre.
• Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist ska hänsyn tas till totalförsvarets behov, men samtidigt slopas reglerna om två undantag i Las, eftersom bestämmelserna i beredskapslagen utgår från gamla turordningsregler.
• Regler för uppsägning av personal som anses uppnått pensionsålder gäller i beredskapslagen från 65 år, men i nuvarande Las från 68 år.
• I beredskapslagen finns också regler för tillfälliga anställningar och den återinför gamla begrepp som till exempel visstidsanställning vid arbetsanhopning. I dagens Las finns tre möjligheter till tidsbegränsade anställningar: allmän visstid, vikariat och säsongsarbetet.

Missarna med att tänka på beredskapslagen vid ändringar i arbetsrätten fortsätter. I lagrådsremissen för Las-paketet ingår inte bara ändringarna i anställningsskyddslagen utan också följdändringar i 13 andra lagar, däremot inte beredskapslagen.

Detta innebär till exempel att den arbetsrättsliga beredskapslagen fortsättningsvis kommer att  tala om saklig grund vid uppsägningar, medan nya Las talar om sakliga skäl.

Förutom den arbetsrättsliga beredskapslagen finns avtal som gäller just vid krigsfara mellan arbetsmarknadens parter på olika sektorer. Till exempel har Arbetsgivarverket ett särskilt avtal om arbetstider med sina motparter. På det privata området har Svenskt Näringsliv ett avtal med PTK och LO som träder i kraft när beredskapslagen kopplas in.