AV: Precisera nya visselblåsaruppdraget

I slutet av juni presenterade en utredning ett förslag på hur EU:s visselblåsardirektiv ska genomföras i svensk rätt. Som Arbetarskydd tidigare har berättat föreslås Arbetsmiljöverket få ansvar för att kontrollera att arbetsgivarna inrättar interna rapporteringskanaler där anställda kan larma om missförhållanden.

– Det är naturligt att vi som redan har ett tillsynsansvar över alla arbetsgivare genom arbetsmiljölagstiftningen och arbetstidslagstiftningen även tittar på en sådan här fråga, säger Tomas Isenstam, jurist på Arbetsmarknadsverket, som har varit med och skrivit verkets remissvar.

Uppgiften handlar alltså inte enbart om att ha tillsyn över arbetsmiljön.

– Det ska gå att rapportera om hel rad olika missförhållanden – som korruption och miljöbrott. Det behöver inte alls vara fråga om brister i arbetsmiljön eller arbetsförhållandena. Därför blir det här en helt ny uppgift att ha tillsyn över.

Exakt hur tillsynen skulle kunna göras har verket inte tagit ställning till ännu.

– Men det är rimligt att tänka sig en kombination av skriftliga frågor till arbetsgivarna och uppföljande kontroller av olika slag, säger Tomas Isenstam.

Han konstaterar att tillsynsmyndigheten, enligt lagförslaget, inte föreslås få någon särskild tillträdesrätt till arbetsplatserna.

– Finns ingen möjlighet att komma ut till arbetsgivarnas lokaler blir det enbart en skrivbordstillsyn. Utöver skriftliga frågor och kontroller kan det finnas ett behov av att ställa frågor och se hur de interna kanalerna för visselblåsning fungerar i praktiken.

Arbetsmiljöverket efterlyser också några klargöranden när det gäller uppdraget.

Enligt utredningens förslag ska arbetsgivarna på ett tydligt och lättillgängligt sätt informera sina medarbetare om hur den interna rapporteringen ska göras och att de även kan rapportera externt till vissa behöriga myndigheter. Arbetstagarna ska också få information om meddelarfriheten, anskaffarfriheten, efterforskningsförbudet och repressalieförbudet.

– Det är inte klart om vi som tillsynsmyndighet även ska utvärdera huruvida informationen är tillräckligt bra eller dålig. Förelägger vi en arbetsgivare att förbättra informationen innebär det att vi ska precisera exakt hur informationen ska se ut. Det blir komplicerat.

Arbetsgivarna ska också kunna anlita externa uppdragstagare, till exempel advokater, som sköter de interna rapporteringskanalerna.

– Det skulle kunna klargöras hur vår tillsyn ska förhålla sig till externa leverantörer.

När tillsynsmyndigheten upptäcker brister föreslår utredningen att arbetsgivaren ska kunna föreläggas. Åtgärdar inte arbetsgivarna bristerna kan det bli aktuellt med vite, att de tvingas betala en summa pengar. Det är en rimlig sanktionsmöjlighet, anser Arbetsmiljöverket.

Det blir alltså inte aktuellt med någon sanktionsavgift om en arbetsgivare inte har inrättat interna rapporteringskanaler.

– Sanktionsavgifter brukar bara användas när det är väldigt enkelt att se om en uppgift är uppfylld. Det kanske inte är glasklart huruvida en arbetsgivare har ett tillräckligt bra rapporteringssystem.

Om Arbetsmiljöverket får tillsynsuppdraget behöver verket utbilda sin personal så att de får en djupare kunskap om de rapporteringskanaler som arbetsgivarna ska ha enligt visselblåsarlagen. Större anslag behövs också, enligt Tomas Isenstam.

– Ska vi klara av att utföra nya uppgifter utan att våra befintliga insatser drabbas negativt behöver vi nya resurser.

Hur mycket pengar det handlar om är för tidigt att säga.

– Det har vi inte kunnat fastställa, utan har bett om en dialog med departementet i den fortsatta beredningen.

Remisstiden gick ut den 16 oktober.