5 frågor till Anders Ferbe...

1. Ni föreslår att Sverige inför ett liknande system som Tyskland har för stöd vid korttidsarbete, vad kännetecknar den tyska modellen?

– Tyskland har sedan 1920-talet haft ett system för att företagen kan gå ner på kortare tid utan att behöva sparka människor, där staten bidrar med en del av kostnaden. Det är en del i den tyska arbetsmarknads­modellen.

2. Varför ska gränsen för korttidsarbetet vara just sex månader?
– Vår bedömning baserar sig på diskussioner med företag och närings­livet, men också på de faktiska talen från finanskrisen. Vid tillfälliga problem på ett företag rör det sig ofta om någonstans mellan fyra till sex månader. Om det varar längre handlar det oftast om strukturella problem. Om det blir en oerhört dramatisk kris, en djup konjunkturnedgång, kan det korttidsstöd som redan finns i lag­stiftningen aktiveras.

3. Är du orolig för utredningen med tanke på valresultatet?
– Nej. Jag utgår från att de flesta partierna ser att vi i Sverige behöver ha en konkurrensneutralitet.

4. Vad innebär en ”mer konkurrensinriktad” modell?
– Det handlar om att jämna ut skillnader mellan hur det ser ut i Sverige och i resten av Europa. Om systemet sätts i sjön är det väldigt lätthanterligt. Det går fort för företagen att ansöka om stödet. Vi föreslår att Tillväxtverket ska granska och ge besked. Och grunden bygger på att parterna träffar kollektivavtal i frågan, då stärks deras roll.

5. Slutbetänkandet lämnas in i december, vad fokuserar ni på fram till dess?
– I direktiven ligger också att undersöka om det går att kombinera ett system med korttidsarbete med validering och kompetenshöjande insatser. Det arbetet har just påbörjats.