PROFILEN
Westregård om plattformsdirektivet: ”Kan komma att utmana den svenska modellen”
Annamaria Westregård tror inte att plattformsdirektivet kommer att få någon större påverkan för rättsläget för plattformsarbetare i Sverige – men däremot på kollektivavtalen.
Annons
Annamaria Westregård är verksam som forskare vid Institutionen för handelsrätt på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet där hon har jobbat sedan hon började forskarutbildningen 1992.
Hon jobbade också under några år på Bankinstitutens arbetsgivareorganisation vilket hon tyckte var utvecklande och fick hennes intresse för arbetsrätt att växa sig än starkare.
– Vi var många unga duktiga jurister där och man fick verkligen lära sig arbetsrättens grunder och kunde se rättsliga problem och hur parterna tänker.
Hon har bott i Stockholm tidigare men är numera bosatt på Skånes landsbygd. Under de senaste åren har hon arbetat med ett projekt om det nya plattformsdirektivet och är nu aktuell med boken Plattformsarbetare och egenanställda i svensk rätt.
– Vi fick ett nytt EU-direktiv i våras och det ska bli intressant att se hur vi i Sverige kommer att implementera det. De här arbetarna befinner sig i gränslandet mellan att vara arbetstagare och egenföretagare.
Läs även: Urvattnat direktiv om plattformsarbete klubbat – ska in svensk lag 2026
Det gör att man som plattformsarbetare lätt faller mellan stolarna och inte har rätt till socialförsäkringar eller a-kassa.
– Om man är anställd får man sjukpenning eller a-kassa men som plattformsarbetare hamnar man lite mitt emellan eftersom man först tar en anställning och sedan kan man uppfattas som egenföretagare och därmed inte ha rätt till a-kassa.
Hon säger att det inte är någon ny frågeställning men att denna typ av affärsmodeller i denna skala inte har setts tidigare. Att nya affärsmodeller dyker upp är däremot inte något nytt och diskussionen kring bemanningsföretag var liknande innan man upprättade kollektivavtal och fick rätsida på vilka villkor som skulle gälla för den typen av anställda.
– Vi har ju fått ordning på reglerna för bemanningsanställda – parterna i Sverige är väldigt duktiga på att lösa de här frågorna – så det ska vi få även för plattformsarbetarna men det tar ett tag innan de har utformat sig. Första gången vi såg plattformsarbetare var omkring 2015 så de har inte funnits så länge så det kommer nog att lösa sig.
Hon tror däremot inte det nya plattformsdirektivet kommer att få någon särskild genomslagskraft för plattformsarbetares arbetsvillkor.
– Nu blir jag lite av en glädjedödare men det här kanske kommer att leda till att vissa plattformsarbetare blir klassade som arbetstagare inom arbetsrätten men det kommer inte ändra villkoren direkt för dem. De kommer också i fortsättningen få korta tillfälliga anställningar.
I många andra länder inom EU finns inte samma möjligheter att ge korta tillfälliga anställningar som i Sverige och där kan plattformsdirektivet få en annan genomslagskraft tror Annamaria Westregård.
– I Sverige kommer problemet kvarstå. Parterna och riksdagen har visat att de egentligen inte alls vill ha det här direktivet – men nu ska det implementeras och det ska bli jättekul att se hur det praktiskt kommer att gå till. Jag misstänker däremot att man kommer att göra så lite som möjligt i och med att det har funnits en sådan motvilja.
Annamaria Westregård säger att det roligaste inom projektet med plattformsarbetare har varit att göra en strukturerad analys av arbetstagarbegreppet inom arbetsrätt, arbetsmiljörätt, skatterätt, arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och EU-rätten för att se hur olika indelningen görs av vilka som anses vara arbetstagare respektive egenföretagare.
– Plattformsdirektivet är ett försök att bygga upp arbetstagarbegreppet. Med i den här boken görs det på ett sammanhållande ställe en analys om hur det här fungerar inom en mängd olika rättsområden.
En annan sak som är nytt när det gäller plattformsdirektivet är att det ska motverka så kallade falska egenföretagare och att det nu är plattformsbolagen som ska bevisa att ett anställningsförhållande inte föreligger för de som är aktiva i arbete på plattformarna.
Det innebär också att en arbetstagare inte längre kan sparkas baserat på ett beslut som är taget av en algoritm.
Det svåraste med att skriva boken, säger hon, har varit att täcka både arbetsrätt, arbetsmiljörätt, socialförsäkringsområdet och det nya EU-direktivet samtidigt.
– Det har alltid kommit något rättsfall inom något rättsområde innan men nu gäller det att ha koll på fem eller sex rättsområden samtidigt så det har varit lite utmanande och det har hänt mycket under tiden.
Hon har haft mycket kontakt med sina kollegor internationellt och hon säger att det finns ett stort gäng av forskare runt om i Europa som bevakar det här området.
– Det som är intressant nu är att se till att kollektivavtalen inte strider mot EU:s konkurrensrätt. Plattformsföretagen kanske kan komma att justera sina affärsmodeller så att plattformsarbetarna inte faller in under arbetstagarbegreppet.
Det har också uppstått problem med att svenska kollektivavtal nu kan utmanas av EU-domstolen som till en viss del börjat ifrågasätta dem – men det är inget som kommer att påverka den svenska modellen på kort sikt.
– Det kan bli så att det visar sig att kollektivavtalen strider med EU-rätten. Än så länge verkar det däremot inte finnas något behov för alarmism så för tillfället kan de som värnar om den svenska modellen leva lite i lugn och ro men plattformsdirektivet kan komma att utmana den svenska modellen.
Kommissionen uttalade sig om att man inte kommer att gå på kollektivavtal vilket Annamaria Westregård tror har lugnat många.
– Nu är det lite lugnare än innan uttalandet kommissionen kom med. Det kommer att bli en utmaning att implementera det här eftersom man ser olika på arbetstagarbegreppet och det inte riktigt passar med vårt begrepp.
Det som är utmärkande för plattformsföretagen är just att de till skillnad från de flesta andra företag inte ser sig själva som arbetsgivare.
– Vi behöver mer praxis naturligtvis, det kommer säkert att lösa sig på sikt men det tar alltid lite tid innan det sätter sig. Under tiden finns de här människorna som faller mellan stolarna så det är ju en klen tröst för dem.
Högsta förvaltningsdomstolen fastställde nyligen förvaltningsrättens dom som klargjorde att Bolt Services AB som är ett plattformsbolag inte skulle ses som arbetsgivare med arbetsmiljöansvar.
Det som är gemensamt för arbetstagarbegreppet inom de olika rättsområdena som de tillämpas på är också att det är binärt eftersom man kategoriseras som antingen arbetstagare eller egenföretagare.
– Som det ser ut just nu hamnar de ofta i ett förvirrande läge där de kan bedömas som arbetstagare inom ett rättsområde men som egenföretagare inom ett annat.
Konsekvensen av att plattformsdirektivet nu ska implementeras i Sverige är att det kommer att skapa en praxis för hur plattformsarbetare framöver kategoriseras inom arbetsrätten, fortsätter Annamaria Westregård.
– Det skulle kunna leda till att fler plattformsarbetare kategoriseras som arbetstagare inom arbetsrätten. Det skulle också kunna leda till större konsekvenser att bli kategoriserad som företagare i stället för arbetstagare eftersom det ofta är mer förmånligt att anses vara arbetstagare.
Inom arbetsrätten har man däremot försökt komma runt det här genom att undvika så kallade falska egenföretagare och skilja dem från de som är äkta egenföretagare.
– Inom arbetslöshetsförsäkringen till exempel är arbetstagarbegreppet snävare eftersom man vill undvika att finansiera företag som går dåligt, säger Annamaria Westregård.
