Utredning: Obefintlig kontroll av falsk officer

Försvarsmakten konstaterar i sin utredning, som TT har tagit del av, att den egna kontrollen har varit i princip obefintlig när det gäller om mannen haft den officersbakgrund som förutsattes.

Utredningen inleddes i januari i år, på uppdrag av ÖB Micael Bydén.

Då hade Dagens Nyheter i flera artiklar med början i november 2019 avslöjat märkliga uppgifter om "den falske officerens" väg genom försvaret. ÖB och försvarsminister Peter Hultqvist (S) kallades till riksdagens försvarsutskott och fler än politikerna där har undrat vad Försvarsmakten sysslat med.

Har brustit

– Vi har brustit. Han har ljugit men vi har inte kollat, säger Frida Kertz, jurist på Försvarsmakten.

I utredningen talas det om att mannen "farit med osanning om ett antal omständigheter". Och han har "inte varit helt sanningsenlig i sitt CV" om vad han gjort i försvaret.

Men ett antal "felaktiga ageranden av chefer har bidragit" till det uppkomna läget.

– Det har hela tiden funnits rutiner för hur man ska agera och kontrollera, men de har inte följts, säger Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Mats Ström, som lett utredningen.

Enligt utredningen finns det uppgifter om att mannen uppgav att han var reservofficer när han anställdes som sektionschef i den svenska insatsen i Afghanistan 2011. Ingen kontrollerade dock om det stämde. Sedan har det rullat på, flera gånger till har mannen anställts på uppdrag som haft reservofficers- eller yrkesofficersutbildning som krav. Ett av dem var som stabsofficer vid Natos enhet Shape i Belgien, som svensk kontaktperson gällande it-system för internationella insatser.

Åren 2007–2013 var mannen civilanställd vid den militära underrättelsetjänsten, Must, men lånades ut bland annat till Afghanistan- och Natotjänsten.

Misstankar väcktes

Det var först när mannen fick jobb på Kustbevakningen 2016–2018 som misstankar väcktes om meriter han sagt sig ha. Det handlade om akademisk utbildning, gymnasieutbildning, officersexamen och körkort. Kustbevakningen skickade en rapport till Must i januari 2019.

Utredningen anser att det tog "onödigt lång tid" från det att informationen Must fått nådde vidare till personalenheten i Försvarsmakten.

Under tiden fick mannen frågan om han ville bli stabschef i det svenska bidraget till FN-insatsen i Mali. I augusti 2019 anställdes han som det av en chef som kände honom, utan säkerhetsprövning.

Först i oktober gjordes en prövning och då kom hålen i hans CV fram. Han arbetsbefriades från en anställning som tar slut före sommaren i år.

I slutet av november skrev DN om det som skett på Kustbevakningen.

– Vi hade avskiljt honom innan DN hörde av sig och ville ha en intervju, säger Carl-Axel Blomdahl, utredningens sekreterare.

Enligt honom var det inte frågor från pressen som fick Försvarsmakten att sätta punkt för karriären.

Mats Ström vänder sig lite mot uttrycket "falsk officer" om mannen. Denne fick som värnpliktig i slutet av 1990-talet en utbildning som kompanibefäl, med goda betyg. Men han misslyckades att läsa in gymnasiet, kunde inte bli yrkesofficer och har ingen reservofficersutbildning.

Ändå har han, även det mot reglerna, befordrats till både major och överstelöjtnant i tjänstgöringar.

Värnplikten var grunden till att han mellan 2001 och 2007 bland annat deltog i tre Kosovo-tjänstgöringar där han slutade som kapten, en värnpliktig officer.

Han har inte sökt många av de befattningar eller tjänsterna han har åkt på, han har sökt den första i Kosovo 2001 och efter det har han genom goda vitsord blivit rekryterad av de chefer han har haft genom åren, säger Carl-Axel Blomdahl.

Inga klagomål

Det har väckts frågor om mannen inneburit en säkerhetsrisk. Enligt utredningen finns det inga klagomål på hur han skött sitt arbete och inget tyder på att han spritt hemliga uppgifter eller agerat så att fara uppstått.

– Trots att det har begåtts fel har det inte inneburit något skadligt men för oss eller våra partners. Sedan måste vi utvärdera framgent om vår tillförlitlighet har fått något nagg i kanten, säger Mats Ström.

Ström har intervjuat mannen.

– Han ber Försvarsmakten om förlåtelse för vad han gjort. Men jag uppfattar det som att han anser att han inte har gjort något fel i Försvarsmakten, utan utanför.