Ursprungliga huvudavtalsparterna bestämmer om tolkningarna

I slutet av augusti höll Arbetsdomstolen huvudförhandling i ett mål där uppsägningen av en säljare står i fokus. Arbetsgivaren anser att säljaren hade underpresterat så pass mycket att det fanns sakliga skäl att säga upp honom. Unionens inställning är att säljaren inte har brustit i sina skyldigheter gentemot arbetsgivaren eller på några andra sätt åsidosatt anställningsavtalet.

När det gäller bristande prestation räcker det numera med att prestationen ”tydligt understiger” förväntningarna, enligt huvudavtalet. Tidigare var det ”väsentligt understiga” som gällde i Arbetsdomstolens praxis.

Målet är det första där Arbetsdomstolen prövar huvudavtalets preciserande skrivningar om sakliga skäl för uppsägning på grund av omständigheter som hänför sig till arbetstagaren personligen.

Enligt Huvudavtalets förhandlingsprotokoll är det endast parterna själva, det vill säga Svenskt Näringsliv, LO och PTK, som rätt kan uttolka avtalet. Enligt lagen om rättegången i arbetstvister ska Arbetsdomstolen begära hjälp med tolkning av kollektivavtal om andra än de som slutit avtalet är parter i målet. I sådana situationer ska kollektivavtalsparterna beredas möjlighet att yttra sig.

Strax efter midsommar bad alltså domstolen huvudavtalsparterna om ett sådant yttrande. Den nyinrättade Huvudavtalsnämnden samlade sig och knappt tre veckor senare inkom yttrandet till Arbetsdomstolen. Det finns också publicerat på nämndens hemsida.

Konstruktionen med nämnd och yttranden kan te sig omständlig för en utomstående betraktare. Men parterna behöver en nämnd för vården av avtalet framgent, betonar Camilla Frankelius, till vardags förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer men i detta sammanhang en av PTK:s ledamöter i nämnden.

− Vi tycker att det är en styrka att vi kan titta på rättsfrågorna och göra avtalstolkningar gemensamt men inte gå in i bevisfrågorna i själva målet, säger hon.

Arbetsrättsforskarna Erik Sjödin och Niklas Selberg har påpekat att när Arbetsdomstolen dömer kan de fyra partsnominerade ledamöterna tillsammans rösta ner de tre andra domarna. Med andra ord är domstolen redan ett forum där huvudavtalsparterna i lugn och ro skulle kunna tolka Huvudavtalet, enligt forskarduon. Men det håller inte LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä med om:

− Jag är själv med och dömer i AD. Då är man inte part. Man måste förstå vilken hatt man har på sig och när man dömer måste man gå efter lagstiftningen, säger han.

Arbetstvistlagen öppnar för att parter i stället för Arbetsdomstolen använder sig av skiljedomsförfarande. Men det har man aldrig velat ha, säger Camilla Frankelius.

− Man vill att det ska finnas en objektiv domstol vars domar gäller hela arbetsmarknaden, inte bara oss huvudavtalsparter. Annars skulle man riskera att få olika regleringar beroende på var man befinner sig på arbetsmarknaden.

Parterna är också eniga om att AD:s praxis fortsatt ska gälla.

− Så parterna har inte tagit på sig att skapa ny praxis utan man ska använda sig av det som dömts tidigare, men med vissa preciseringar som nämns i huvudavtalet, säger Camilla Frankelius.

Under 2022 tecknades flera huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd så att även andra arbetsgivarorganisationer har likalydande huvudavtal. Men i de avtal som Fremia, Svensk Scenkonst och Arbetsgivaralliansen har med LO och/eller PTK finns inga huvudavtalsnämnder. Därmed finns inga andra forum för avtalstolkning än den nämnd som de fackliga huvudorganisationerna har med Svenskt Näringsliv. Det är i sin ordning, enligt Veli-Pekka Säikkälä.

− Vi kan inte ha olika tolkningar, det går inte. Ordalydelserna är samma i alla dessa avtal.

Betyder det att exempelvis Fremia, som inte sitter i nämnden får finna sig i vad Svenskt Näringsliv tycker för arbetsgivares räkning?

− Ja, så är det väldigt ofta. Parterna har träffat överenskommelser om någonting och så kopierar några andra parter uppgörelsen. Då får Arbetsdomstolen fråga det första gänget om tolkningen, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Efter första yttrandet: "Angeläget att nämnden noga håller sig till sitt mandat"

I Huvudavtalsnämndens första yttrande ser vi hur organisationerna bakom principöverenskommelsen gör anspråk på att vara den instans som bestämmer över tolkningen av en lag som gäller inte bara för dem, utan också för andra. Det skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin med anledning av nämndens första yttrande.

Varför vill parterna ha en ny nämnd?

Vem bestämmer över den statligt organiserade tvistelösningen? Den frågan kan ställas på sin spets inom kort med anledning av den nya Huvudavtalsnämnden, skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin, som varnar för att rättsbildningen i Arbetsdomstolen hämmas med den nya ordningen.

Premium

Fördjupning: Makten koncentreras i den svenska modellen

INLEDNING. Den svenska modellen har genomgått stora förändringar under senare år. Detta speglar den politiska instabilitet som råder i Sverige, säger tunga bedömare till Lag & Avtal. Men förändringarna har också lett till mer makt för parterna i den privata sektorn.