nyheter
Unionen vill skydda den personliga integriteten med lag
Unionen vill komma åt den ”överkontroll” som man menar att arbetsgivarna ägnar sig åt genom drogtester och elektronisk övervakning. Den personliga integriteten hotas och fackförbundet vill se skyddande lagstiftning.
Annons
Vanligtvis förordar Unionen kollektivavtalsreglering framför lagstiftning i frågor som rör relationen arbetstagare-arbetsgivare.
Men när det kommer till mänskliga rättigheter är det annorlunda, enligt Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen och expert på integritetsfrågor.
– Vi har landat i att mänskliga rättigheter inte är något vi ska avtala om utan det behöver regleras i lagstiftning, säger hon.
Mänskliga rättigheter säkras i Europakonventionen och staten är skyldig att se till att alla skyddas, även i relationen privata subjekt emellan, så att ingen får sina rättigheter kränkta. Därför är det mindre lämpligt att förhandla och avtala, resonerar man på Unionen.
– När man förhandlar ger man saker för att få saker. Det är i grunden bra. Men när det kommer till mänskliga rättigheter tycker inte vi att vi ska betala med andra saker för att få det vi redan borde ha, säger Susanna Kjällström.
Överkontrollen kan handla om elektronisk övervakning, om drogtestning och personkontroller vid nyanställning. Unionen har arbetat fram ett politiskt program som man avser att driva.
Men i andra vågskålen ligger arbetsgivarens behov som ofta också kan vara berättigade, något Unionen ser och erkänner.
– Det finns absolut sådana situationer. Det är okontroversiellt att märkbart påverkade ska kunna erbjudas att testas eller skickas hem. Men med de slumpmässiga testerna är det annorlunda. Vi ser är att det blir vanligare att man gör alko- och drogtester oavsett vilken tjänst man har.
Någonstans går gränsen, anser Unionen. Arbetsdomstolen har uttalat att det i arbeten med höga säkerhetskrav kan vara motiverat med slumpvisa tester. Men trots att AD:s praxis alltså stödjer fackförbundets synsätt, finns hinder att föra fram tvister till domstolen.
– Vi kan inte kräva skadestånd för brott mot Europakonventionen av privata arbetsgivare. Det enda sättet att få till en rättslig prövning är att någon av våra medlemmar vägrar drogtest och sedan blir utsatt för en arbetsrättslig åtgärd.
Unionen kan inte gärna begära att medlemmar ska offra försörjningen för att förbundet ska få fler prejudicerande domar, säger Susanna Kjällström.
– Vi vill få möjlighet att få prövat om ett begärt drogtest är rättsligt befogat utan att vår medlem ska behöva riskera sin anställning. Det gäller alla slags integritetsintrång som omfattas av Europakonventionen men som man i dagsläget får finna sig i som privatanställd.
Naturligtvis tar Unionen de fackliga förhandlingar de kan om detta och framför sina synpunkter.
– Men sedan gör arbetsgivaren som den vill eftersom testerna faller under arbetsledningsrätten.
Från Unionens horisont är det inte enbart obefogade tester som är problemet. Bristande kvalitet är också något som behöver stramas upp, påpekar Susanna Kjällström.
– Det behövs tydliga regler för hur alkohol- och drogtester ska gå till. Företagshälsovården bör vara enda utföraren så att hälso- och sjukvårdslagstiftningen gäller kring sådant som sekretess, journalföring och spårbarhet. Det är en säkerhetsfråga att allting går rätt till.
Ett annat problemområde är elektroniska spår. Mobiltelefoner, datorer, gps:er i fordon och andra prylar samlar data. I den mån arbetsgivaren äger utrustningen kan den i efterhand kontrollera vad arbetstagaren gjort, var hen har varit och när. Kameror i mobiltelefoner och datorer kan fjärrstyras så att arbetsgivaren, om den vill, kan realtidsövervaka arbetstagaren.
– Det absolut vanligaste är att insamlingen av personuppgifter pågår utan att arbetsgivaren ens känner till det själv. Men utifrån ett allmänt kontrollbehov, att folk ”sköter sig” kan man vilja gå in i olika system, fastän man inte har någon indikation om motsatsen, säger Susanna Kjällström.
Allt detta regleras av dataskyddsförordningen. Men det räcker inte, anser man på Unionen.
– Det finns faktiskt en möjlighet i Dataskyddsförordningen för medlemsstaterna att särreglera just på arbetsrättens område. Det skulle man kunna göra här genom att sätta upp parametrar för vilka intressen som ska få ha betydelse i en sådan här intresseavvägning.
Överträdelser renderar hittills inga nämnvärda skadestånd, enligt Susanna Kjällström.
Ett tredje område som Unionen vill att regeringen utreder är omfattande bakgrundskontroller inför nyanställning, sådant som går bortom sedvanlig CV- kontroll, intervjuer och referenstagning.
– Vi ser att det är något som blir allt vanligare. Även på det här området finns det arbetsgivare som har befogat behov. Men vi anser att det ska vara lagstiftaren som bestämmer när bakgrundskontroller ska vara tillåtet, säger Susanna Kjällström.
Det här är det andra utspelet på kort tid från arbetsmarknaden med krav på regeringen att tillsätta en utredning om frågor relaterade till arbetstagares personliga integritet. I slutet av oktober gjorde Arbetsgivarverket och SKR en hemställan till regeringen gällande drogtester. För ett år sedan skrev även Lag&Avtals arbetsrättsliga kommentatorer Niklas Selberg och Erik Sjödin på temat. De anser också att det behövs lagstiftning som vägleder arbetsgivarna bort från kränkningar av den personliga integriteten.
