Arbetsdomstolen
Unionen tar förlängd uppsägningtid till HD
Unionen begär resning hos Högsta domstolen för rätten till förlängd uppsägningstid vid verksamhetsövergång. – Det är en principiellt viktig fråga där Unionen inte kan acceptera domen från Arbetsdomstolen, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, till Lag & Avtal.
(Uppdaterad) Unionen förlorade målet mot Almega Tjänsteförbunden och ISS Facility Services AB den 30 maj i år. Sedan 2012 hade Unionen drivit kampen för ett antal medlemmar som vid en uppsägning på grund av arbetsbrist inte fick rätt till förlängd uppsägningstid enligt den så kallade 55/10-regeln. Unionen åberopade ett kollektivavtal som medlemmarna hade innan verksamhetsövergången från Apoteket respektive Astra Zeneca till ISS.
Enligt det kollektivavtalet fick man tillgodoräkna sig anställningstid hos tidigare arbetsgivare efter en övergång av verksamheten. Det gav därmed en längre uppsägningstid.
AD motiverade sitt ställningstagande med att villkoren i de kollektivavtal som tidigare tillämpades på arbetstagarna hade ersatts av ett annat kollektivavtal, nämligen städ- och bevakningsavtalet. Det var därför det sistnämnda avtalet som gällde och arbetstagarna hade ingen rätt till förlängd uppsägningstid.
AD byggde sitt avgörande på ett förhandsavgörande från EU-domstolen våren 2017. När det kom var Unionen och de berörda medlemmarna helt övertygade om att de skulle vinna målet i AD. Men så blev det alltså inte. Nu väljer Unionen för första gången i förbundets snart 11-åriga historia att begära resning i Högsta domstolen.
– Att Unionen i ett enskilt ärende begär resning betyder inte att vi inte har tilltro till Arbetsdomstolen. I det här fallet bedömer vi att Arbetsdomstolen inte gjort en riktig tolkning av EU-domstolens avgörande. Därför begär vi nu resning hos Högsta domstolen, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.
I resningsansökan som lämnades till Högsta domstolen idag åberopar Unionen den särskilda grunden i resningsbestämmelsen i rättegångsbalken om att rättstillämpningen ”uppenbart strider mot lag”. Unionen anser att AD brutit både mot överlåtelsedirektivet och flera bestämmelser i LAS.
– Det är en hög tröskel att nå upp till men vi stöder oss på ett rättsutlåtande från professor emeritus i arbetsrätt Ronnie Eklund som anser att AD gjort ett allvarligt fel, säger Martin Wästfelt.
Niklas Selberg, juris doktor i arbetsrätt på Lunds universitet, tror att Unionen är chanslöst när det gäller att få resning.
– Det kommer att bli resultatlöst. AD:s rättstillämpning är korrekt utifrån EU-domstolens förhandsavgörande, säger han.
Niklas Selberg medger att EU-domstolen skulle kunna ha varit tydligare. Men det beror i så fall på att AD:s frågor till EU-domstolen inte var kompletta. AD skulle tydligare ha förklarat hur kollektivtal tas fram och hur den svenska avtalsrörelsen fungerar. I de delar som gäller de aktuella kollektivavtalen och hur de förändrades kunde alltså EU-domstolen, enligt Niklas Selberg, varit tydligare.
– Utifrån de frågor som AD ställde var ändå förhandsavgörandet tydligt.
Martin Wästfelt anser att AD:s frågor var fullt tillräckliga och att svaret från EU-domstolen borde vara enkelt att tolka. Men det är här han menar att AD gjorde fel.
– AD gick vilse i EU-domstolens avgörande.
Ni som brukar anse att de allmänna domstolarna ska hålla fingrarna borta från arbetsrätten går nu själva till en allmän domstol.
– Ja, men det är den enda möjligheten som vi har, säger Martin Wästfelt.
55/10-regeln innebär att uppsägningstiden förlängs från sex till 12 månader när en anställd har uppnått 55-års ålder och har en sammanhängande anställningstid om 10 år. Regeln finns i tjänstemannaavtalen på privat sektor.