Unionen: Färre och färre får kompetensutveckling

Närmare hälften av landets privata tjänstemän behöver vidareutbildning som de inte räknar med att kunna få via sin arbetsgivare, enligt en ny undersökning som genomförts av företaget Novus på uppdrag av Unionen. Nio av tio är positiva till att vidareutbilda sig för att bli bättre på det de gör i dag. En majoritet av de tillfrågade skulle välja deltidsstudier samtidigt som man arbetar och över hälften skulle välja studier vid högskolan som utbildningsform.

- Vi ser i vår undersökning att studier av detta slag i hög grad skulle påverka levnadsstandaren för den studerande, fyra av tio uppger att de skulle behöva flytta.
För att säkra kompetensen för framtiden vill Unionen se en rad politiska åtgärder som anpassning av studiemedels system till yrkesverksamma, fler högskoleutbildningar anpassade till yrkesverksammas behov och fler kortare utbildningar på yrkeshögskolan. De vill också att högskolorna ska erbjuda validering av reell kompetens så att personer kan få på papper vad de faktiskt kan och inte behöva läsa in det igen.

Men politiska reformer räcker inte. Arbetsgivarna måste ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen och här är Unionens ordförande Martin Linder oroad.
- Våra undersökningar visar att det är en nedåtgående trend. Färre och färre får kompetensutveckling. Och av dem som får kompetensutveckling via sin arbetsgivare är det många som inte får det som en del av en plan utan ofta för att de själva gett förslag på kurser de vill gå.

Han menar att företagen måste hitta en väg runt den traditionella sanningen om att när det finns tid det för kompetensutveckling finns det inte pengar och när det finns pengar till kompetensutveckling så finns det inte tid.

- Teknikutveckling med automatisering och digitalisering som följd gör att kompetensutvecklingen är viktigare än någonsin, för arbetstagarna men också för företagens och på sikt Sveriges konkurrenskraft.