Unionen: Arbetsgivaren var illojal mot anställd

Unionen stämmer ett skånskt skoföretag och Svensk Handel för brott mot kollektivavtalets lojalitetsplikt och brott mot föräldraledighetslagen. Det gäller en medlem som arbetat som försäljare av skor och som enligt förbundet drabbats av svåra arbetsmiljöproblem. Arbetsbelastningen ska ha varit hög och uppföljningen dålig från arbetsgivarens sida.

Säljaren uppges också ha utsatts för kränkande särbehandling genom upprepade verbala angrepp från en representant för företaget. Han ska ha anklagats för att vara ”Sveriges sämsta säljare” bland annat. Förbundet anser att arbetsgivaren har visat bristande respekt för säljaren.

– Arbetsgivaren har vid flera tillfällen betett sig väldigt kränkande mot medlemmen. Detta är inte ett beteende som en arbetstagare ska behöva acceptera, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen och ombud i målet.

Hon åberopar Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) och menar att medlemmen utsatts för kränkande särbehandling. Men för att kunna driva målet i AD behövs en koppling till kollektivavtalet och i det nu aktuella Handels tjänstemannaavtal liksom i de flesta andra kollektivavtal finns en lojalitetsplikt som gäller både arbetstagaren och arbetsgivaren. Den åberopar nu Unionen mot skoföretaget och Svensk Handel vilket är unikt.

– Det är väldigt sällsynt, berättar Elisabet Ohlsson.

Desto vanligare är det att arbetsgivare använder bestämmelsen när arbetstagare misstänks för att ha planerat för eller ägnat sig åt konkurrerande verksamhet till exempel. Eftersom den som åberopar lojalitetsplikten har bevisbördan för påståendet krävs en ordentlig utredning. Arbetsgivaren har då oftast en fördel av tillgången till tekniska hjälpmedel som datorer och liknande.

– För arbetstagaren är det ofta mycket svårare att styrka lojalitetsbrott från arbetsgivarens sida och det är därför vi ser så väldigt få stämningar av det här slaget, säger Elisabet Ohlsson.

Det finns extremt få rättsfall kring arbetsgivares lojalitetsplikt. Frågan togs upp i AD 1983 nr 123 då en anställd först hade lovats semester men sedan nekats. Han fick skadestånd för brott mot semesterlagen men det ansågs inte vara ett brott mot lojalitetsplikten.  Det är alltså magert med vägledning när det gäller arbetsgivares lojalitetsplikt.

– Det har varit väldigt mycket fokus på arbetstagares lojalitetsplikt och alldeles för lite på arbetsgivarens lojalitetsplikt. Jag skulle gärna se mer praxis på det området, säger Elisabet Ohlsson.

I den bristande lojaliteten lägger förbundet också det förhållandet att säljaren nekades föräldraledighet under sommaren 2018 som han ansökte om i god tid. Därmed missgynnades han i strid med föräldraledighetslagen vilket också är ett brott som förbundet begär skadestånd för.

Förbundet begär 100 000 kronor till medlemmen för brott mot föräldraledighetslagen och lojalitetsplikten och 30 000 kr till förbundet för brott mot lojalitetsplikten.