Nyheter
Unga sårbara i krisen – 23 procent arbetslösa i juli
CORONAVIRUS. Jobb och sparande, pensioner och bostäder – den ekonomiska krisen slår mot olika generationer på olika sätt. Hårdast drabbade är ungdomar, speciellt de som just gjort debut på arbetsmarknaden.
I juli 2020 var 23 procent av alla ungdomar i arbetskraften mellan 15 och 24 år arbetslösa, eller 164 000 ungdomar, enligt SCB. Det talet börjar närma sig de värsta månaderna under finanskrisen 2007-2009.
Över lag slår ekonomiska kriser mot de som är längst ifrån arbetsmarknaden – i dagens Sverige framför allt ungdomar och nyanlända. Ett missat sommar- eller extrajobb under studietiden behöver inte få några större konsekvenser, men det finns de som bör oroa sig, enligt Örjan Sjöberg, professor i ekonomisk geografi på Handelshögskolan i Stockholm.
Framför allt de som slutar gymnasiet och ska ut på arbetsmarknaden på allvar. Där kan hela arbetslivet påverkas på sikt, när man inte kommer in på det spår man vill, eller inte så snabbt som man vill, säger han.
Könssegregerad arbetsmarknad
Just det mönstret kunde ses efter finanskrisen, att det tog längre tid för de här personerna att etablera sig på arbetsmarknaden. Men i dagens kris är läget delvis annorlunda.
Den här gången slår det väldigt snett, eftersom olika branscher drabbas olika hårt. Konsumenttjänstesektorn har drabbats hårdare än ekonomin i stort, och där jobbar många unga, inte minst som säsongsarbetare, säger Örjan Sjöberg.
Till de 164 000 arbetslösa ungdomarna kommer ytterligare 70 000 som förlorat sina tidsbegränsade anställningar. Och det finns en viss skillnad mellan män och kvinnor.
Ungdomsarbetslösheten är lite högre bland unga män. Det är kopplat till studieresultat och utbildning, men också vilka branscher som drabbas. Vi har en ganska könssegregerad arbetsmarknad i Sverige, säger Örjan Sjöberg.
Börsexponerade pensioner
Läget för ungdomar är alltså tufft, framför allt på arbetsmarknaden. Men även de äldre påverkas.
Många pensionärer fortsätter arbeta på deltid ett par dagar i veckan. Att dryga ut pensionen på det sättet kan bli svårare när många extrajobb försvinner, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.
Den stora oron för många som har gått, eller snart ska gå i, pension har dock varit en annan: vad händer med pensionspengarna?
Där behöver man nog inte vara riktigt så orolig som många var i våras. Vi har en tendens att överdriva hur stor del av pensionen som är börsexponerad. Den största delen av pensionen påverkas inte av börsen, särskilt inte för de som är lite äldre, säger Jens Magnusson och fortsätter:
För de som är runt 40 år eller yngre är pensionen mycket mer exponerad mot börsen. Men de yngre har ju också längre till pensionen, så det hinner återhämta sig flera gånger om innan det är dags att använda pengarna.
Inget bostadsras
Historiskt brukar både priserna och omsättningen på bostadsmarknaden sjunka i kristider. Och många bedömare anade till en början att vi skulle få ganska stora effekter även här. Men de har uteblivit.
Vi kan med en viss förvåning konstaterat att omsättningen och priserna har hållits uppe. En och annan kanske hoppades på prisfall, för att kunna komma in på bostadsmarknaden, men för både för enskilda bostadsägare och samhällsekonomin i stort är det problematiskt med stora boprisfall, säger Jens Magnusson.
Henning Eklund/TT