Undersköterskor kräver bättre arbetsvillkor

– Något måste göras nu innan vi står helt utan några som tar hand om våra gamla, säger initiativtagaren Marie Wiberg.

Tillsammans med kollegan Jenny Klingstam har hon dragit i gång Facebookgruppen och proteströrelsen Undersköterskeupproret. De är båda rutinerade, med 26 respektive 31 års yrkeserfarenhet, och fortfarande engagerade. Under sin lunchpaus beskriver de ett arbete som i grunden är både givande och omväxlande. Men förutsättningarna att göra ett bra jobb har gradvis försämrats.

– Kanske har vi bara haft tur som orkat, för vi har jobbarkompisar som blivit sjuka av stressen. Många är utslitna i axlar och knän. Inte heller de yngre kollegerna orkar, säger Jenny Klingstam.

Ändå är just deras arbetsplats, Hälleborgs äldreboende i Västerås, modern och välfungerande. Men där, liksom på andra äldreboenden runt om i landet, knappas resurserna in. Droppen var när det riktade statsbidraget för ökad bemanning i äldreomsorgen avvecklades.

– Vi kände att det var nog nu, att vi ville få folk att reagera. För detta berör alla. Alla har en anhörig som behöver eller kommer att behöva äldreomsorg, säger Jenny Klingstam.

Undersköterskeupproret rullade igång och på torsdag överlämnar de 14500 namnunderskrifter till socialminister Lena Hallengren (S), med krav på förbättrade arbetsvillkor. Dessutom hålls, med stöd av Kommunal, manifestationer i Stockholm, Jönköping, Tingsryd, Skurup, Tranås, Borlänge och Mariestad.

Inget socialt liv

Upprorets krav är att staten tillskjuter mer pengar, så att bemanningen kan öka.

– Högre lön är inte det viktigaste. 5 000 kronor mer i lön ger inte fler sökande om de kassa arbetstiderna och arbetsvillkoren finns kvar, säger Marie Wiberg.

– Dagens unga är inte beredda att jobba varannan helg, tio kvällar i månaden och ha delade turer. Något borde ha gjorts åt detta för länge sedan, inflikar Jenny Klingstam.

Delade turer betyder att jobba två pass samma dag, med obetald ledighet däremellan. Det kan innebära tio timmars arbete, med början klockan sju på morgonen och avslut klockan 21.

– Det som händer är att folk söker sig till landstingen eller privata vårdgivare i stället, där arbetstiderna är bättre, säger Marie Wiberg.

Yrkesstatus

Högre personaltäthet skulle också minska stressen.

– Blir någon av de gamla sjuk eller gör illa sig prioriterar vi naturligtvis detta. Men följden blir att nästa skift får ta över det som inte hanns med. De får jobba dubbelt, säger Marie Wiberg.

– Vi gör ju allt – städar, beställer varor, tvättar och dukar – sådant som vi tycker annan personal kunde göra så att vi kunde ge de sjuka mer tid, fyller Jenny Klingstam i.

Därför är deras krav också att undersköterskeyrket renodlas och uppvärderas.

– Vi har en utbildning och har jobbat i många år. Sedan kommer någon från gatan som ska utföra samma uppgifter, med samma ansvar, efter introduktion på två till fem dagar. Så länge det är så vill ingen läsa till undersköterska, säger Jenny Klingstam.