Tingsrätten: Säljare orsakade sin arbetsbrist

Kvinnan lämnade en anställning hos en känd tillverkare av smycken och började på ett företag som säljer moderna läsglasögon. Ganska snart efter att hon börjat arbeta i september 2016 noterade företaget att hon gjorde betydligt färre kundbesök än hon blivit beordrad att göra. Hon hade ansvar för ett distrikt som omfattade stora delar av Mellansverige. Hon anklagades också för att i ha arbetat för sin tidigare arbetsgivare parallellt med den nya.

Säljaren varnades och därefter avskedades hon den 7 februari 2017. I efterhand insåg företaget att man inte haft fog för avskedandet och ersatte säljaren med 60 000 kronor för detta.

Drygt tre månader efter avskedandet, sedan företaget bytt ombud, valde man i stället att säga upp kvinnan på grund av arbetsbrist.

Bolaget motiverade arbetsbristen med att vinsten under det år säljaren anställdes sjönk från 1,3 miljoner kronor till 300 000 för att övergå i förlust året därpå.

Frågan som Stockholms tingsrätt först ställde sig var om företaget hade rätt att ändra sig och åberopa arbetsbrist efter att ha avskedat kvinnan. Enligt rättspraxis från AD som tingsrätten refererar till kan man inte åberopa en helt ny grund när saken väl nått domstol. Eftersom ändringen i detta fall hann ske innan kvinnan väckte talan i tingsrätten hade företaget dock rätt att åberopa arbetsbrist.

Nästa fråga är om det faktiskt förelåg arbetsbrist. Säljaren hävdade att detta skäl var en efterhandskonstruktion från arbetsgivaren. Men arbetsgivaren uppgav att företaget började blöda i samma ögonblick som man anställde säljaren.

Tingsrätten konstaterar dock att bolagets ägare tillsammans med en konsult fick ta hand om de arbetsuppgifter som kvinnan hade anställts för. Tingsrätten anser mot bakgrund av de siffror företaget redovisat och de uppgifter ägaren lämnat att det var rimligt att säga upp säljaren på grund av den bristande lönsamheten i bolaget.

Och med tanke på att det är fråga om ett litet ägarlett företag med endast högst ett par anställda fanns det ingen möjlighet till omplacering. Någon regelrätt omplaceringsutredning kunde inte ens krävas.

På grund av det felaktiga avskedandet ska dock företaget betala 60 000 kronor i skadestånd. Och genom att inte överlämna handlingen om avskedandet personligen till säljaren och tillsammans med en besvärshänvisning ska företaget betala ytterligare 25 000 kronor i skadestånd (med avdrag för de 20 000 kronor som kvinnan fått tidigare).

Vardera parten ska stå för sina respektive rättegångskostnader. Domen i tingsrätten har vunnit laga kraft.