Teknikföretagen: Kraften börjar gå ur återhämtningen

Teknikföretagen presenterar nu sin uppdatering av konjunkturläget några veckor innan avtalsrörelsen åter drar igång. Sveriges BNP minskar med 4 procent i år, som en följd av Corona-krisen. Arbetsgivarorgansiationen konstaterar att ekonomin visserligen vänder upp från och med tredje kvartalet i år, men att nivån på BNP i slutet av nästa år knappt kommer att nå upp till den nivå som hade nåtts första kvartalet i år, före krisen.

Teknikföretagen räknar med att tillväxten i världsekonomin minskar med drygt fem procent i år och växer lika mycket nästa år.

– Sverige följer det globala mönstret. Det finns inte förutsättningar för att vi ska gå in på någon en bestående tillväxtbana, säger Mats Kinnwall, under en digital presskonferens på onsdagen, där han presenterar Teknikföretagens uppdatering av konjunkturläget efter Corona-krisen.

De v-formade kurvorna är flera, med en viss uppgång under maj och juni i år. Dit hör kurvan som handlar om tillverkningsindustrin.

– Men i juni låg vi fortfarande mer än 10 procent under nivån för februari, så här är det ju  inte heller långt ifrån över, framhåller Kinnwall.

Motorfordonsindustrin studsade upp en del efter att ha stått stilla några veckor i våras. Det förklarar Mats Kinnwall med att uppskjuten produktion och uppskjutna leveranser nu har kunnat genomföras.

Teknikföretagen ser ändå att teknikindustrin minskade sin produktion under andra kvartalet, mer än industrin totalt.

För helåret bedömer Teknikföretagen att produktionen i teknikindustrin minskar med 18 procent, men att den under nästa år kommer att öka med 12 procent. Trots detta kommer 2019 års produktionsnivå inte att uppnås, spår Teknikföretagen.

– Arbetslösheten kröp upp en bra bit redan under 2018 och 2019, men har nu tagit ett språng från 7 till 9,5 procent och sysselsättningen föll med nästan 100 000, säger Kinnwall.

Sveriges BNP minskar med 4 procent i år, som en följd av Corona-krisen.

Försvagningen på arbetsmarknaden maskeras en hel del av de åtgärder som vidtagits i form av korttidsarbeten och annat. Men vi har också sett en ganska kraftig varselvåg under de här senaste månaderna. Många varsel har utlösts, fler jämfört med under förra krisen, inte så mycket inom industrin, men där ligger det en stor bulk av varsel som riskerar att utlösas de närmaste månaderna, säger han.

Men det finns också ljusglimtar bland diagrammen. Som att detaljhandeln fick rejäl fart under våren och sommaren.

– Folk började köpa toapapper och snickra på sina verandor. Människor var hemförlovade och istället för att gå på restaurang köpte de skaldjursplatåer och champagne som de förtärde hemma, säger chefekonomen.

Däremot konstaterar han att det gick sämre för tjänsteproduktionen, ”som drabbades av enorma ras, både vad gäller årstakter och nivåer”.

– Det handlar om allt från hotell och restauranger till besöksnäringen och transportsektorerna. Det blev ett fullkomligt slack inom taxinäringen exempelvis. En stor del av taxiresorna i Stockholm går till flygplatserna.

– En taxichaufför jag åkte med nyss berättade att på Bromma flygplats stod bara tre taxibilar. Och Swedavias parkeringsplatser är fullkomligt tomma, vilket drabbar stora delar av transportnäringarna. Detta kommer inte att rättas till under överskådlig tid, så vida man inte snabbt öppnar upp, inte bara Sverige, utan även andra länder så att resandet kommer igång igen, säger Mats Kinnwall.

Han kommer även in på hemmaekonomin, som tagit tillbaka lite drygt hälften av sitt fall från i februari, men som fortfarande har en bit kvar.

– Det är en tydlig v-formation på det diagrammet också. Detaljhandeln gick bättre och under sommaren har delar av besöksnäringarna fått en, tyvärr, tillfällig boost.  Istället för att ligga på plajan på Mallorca låg folk vid Snäck på Gotland. Dessvärre lär turisterna inte ligga kvar där nu när hösten kommer. Och för hotellen i Stockholm har det varit en ren katastrof när de internationella gästerna inte har kommit.

Mats Kinnwall konstaterar att krisen fört med sig att eventuella räntehöjningar skjuts några år ytterligare på framtiden. 

– Vi hade inte räknat med att riksbanken i alla fall skulle röra sig i någon riktning, såvida inte ett jordskred inträffade. Inte ens corona-krisen var ju uppenbarligen ett jordskred tillräckligt stort för att utlösa en räntesänkning.

Inflationsutvecklingen just nu kallar chefekonomen för hopplös. Och han ser inga tecken som tyder på att inflationen ska upp i närheten av inflationsmålet:

– Riksbanken har just nu åtminstone släppt inflationsmålet.

Läs rapporten här.