konkurrensklausuler
Sverige i särställning bland de nordiska länderna
Det svenska regelverket kring konkurrensklausuler är arbetsgivarvänligt jämfört med vad som gäller i de nordiska grannländerna. Det anser Eva Folkow som skriver en avhandling om klausulernas regelverk och tillämpning.
Publicerad
Senast uppdaterad
Annons
Konkurrensklausulerna står i fokus för Eva Folkows doktorsavhandling vid Oslo universitet. Det var i arbetet på affärsjuridiska byråer under många år som hon fick upp ögonen för detta speciella inslag i vissa anställningsavtal.
– Framför allt har jag företrätt arbetsgivare men ibland även arbetstagare. Jag har reagerat på att det är svårt att veta vad som är gällande rätt, förutsägbarheten är låg. Jag har sett många klausuler vars formuleringar sannolikt inte skulle ha stått sig vid en rättslig prövning. Det är ett område som jag och före detta kolleger studsar lite över. Det är intressant och bekymrande.
Eva Folkow har noterat att arbetstagare ofta reagerar starkt när klausulens fulla verkan framstår i klar dager.
– De har skrivit på för många år sedan. Så får de en chock när de inser att de inte är fria att gå vidare. Klienterna kan ha varit medvetna om klausulen men inte riktigt tagit den på allvar. De har utgått ifrån att arbetsgivaren inte kommer att göra klausulen gällande.
Användandet och överanvändandet, eller missbruket, av klausulerna är inte tillräckligt studerat i Sverige, anser Eva Folkow.
– Men utifrån undersökningar i andra länder är det känt att det förekommer många konkurrensklausuler på arbetsmarknaden som inte hade stått sig vid en rättslig prövning. Det är väldigt olyckligt framför allt för arbetstagare och samhället.
Vilken inriktning har din doktorsavhandling?
– Jag tittar på reglering av konkurrensklausuler i anställningsförhållanden med fokus på svensk, dansk och norsk rätt i första hand. Avhandlingen gör även utblickar mot andra rättsordningar. Framför allt angloamerikansk rätt. Hur och på vilka grunder balanseras arbetsgivarens, arbetstagarens och samhällets intressen. Dessutom gör jag en utvärdering av huruvida regleringarna är ändamålsenliga, bland annat i förhållande till syftena med regleringarna.
Norge och Danmark anses ha mer ingripande lagstiftning än Sverige. Hur då?
– De har mer detaljerade regler som står direkt i lagtexten. Då blir det lättare för arbetsgivaren att göra rätt från början och lättare för advokater och domstolar att bedöma klausulerna. Den svenska avtalslagen är kortfattad om konkurrensklausuler. Därutöver finns ett kollektivavtal som i och för sig har en normerande funktion för bedömningen av skäligheten av en klausul enligt 38 § avtalslagen. Men det är olyckligt att det är så svårtillgängligt vad som är gällande rätt.
Vad är det materiellt som skiljer regleringarna åt?
– Både Norge och Danmark har mycket tydligare och enklare regler gällande bland annat bindningstid och kompensation. Rättsföljderna i framför allt Danmark, om villkoren inte är uppfyllda, är i stor utsträckning ogiltighet. I Sverige kan det i vissa fall handla om att jämka en oskälig klausul till att bli skälig.
Våra nordiska grannar har skärpt sina regler på senare år. Varför?
– Ja, det är riktigt. Norge och Danmark gjorde det samtidigt den 1 januari 2016. I Norge ansåg man att den gamla regleringen gav för låg förutsägbarhet. Man önskade också begränsa användningen generellt och förhindra missbruk. I Danmark fanns liknande skäl. Men där gjorde man en bredare utredning om stärkt konkurrenskraft för Danmark. Där har man försökt begränsa användningen och missbruket. Finland ingår inte i min avhandling men där gjorde man ändringar 2022. Man införde tydligare och mer skärpta regler för kompensation. Arbetstagaren har fått ökad förutsägbarhet genom att arbetsgivaren endast får säga upp konkurrensklausuler under anställningens gång och med en uppsägningstid på minst två månader. Det motiverades bland annat av att man vill minska användningen.
Intar Sverige en särställning i den nordiska kontexten och i så fall hur?
– Ja, absolut. Eftersom svensk reglering till stor del finns i ett kollektivavtal ligger det i sakens natur att det blir mera av en kompromiss mellan parterna. När man låter avtalslagens paragrafer ligga utanför och kollektivavtalet ska fungera normerande blir det väldigt låg förutsägbarhet i rättstillämpningen. Det är svårt att på ett adekvat sätt fånga in samhällets intressen så som man har försökt göra i de nordiska grannländerna och i USA. Med kollektivavtalsreglering görs inte heller samma gedigna bakgrundsarbete som inför lagstiftning med förarbeten och ett mer holistiskt perspektiv. Sverige sticker ut i det avseendet.
Du säger att de svenska parterna (Svenskt Näringsliv och PTK) inte fångar in alla aspekter av konkurrensklausulers samhällspåverkan. Förklara?
– Ja, det menar jag att de inte gör. De har inte heller det på agendan, det ligger inte i deras uppdrag. Och de saknar incitament. I och för sig hade parterna kunnat utforma mer tydliga regler kring bland annat kompensation och bindningstid. Kollektivavtalets avsnitt som rör ekonomisk ersättning respektive besked om giltighet och upphävande är särskilt svårtillgängliga. Jag tror att det finns bättre förutsättningar att utforma regler som är enkla att tillämpa med lagstiftning. Jag ser kollektivavtalet som en rätt så arbetsgivarvänlig reglering jämfört med våra nordiska grannländers regleringar. Det hjälper inte att det på flera ställen i avtalet och i partskommentaren står att klausulerna ska användas restriktivt. Dessutom gäller inte kollektivavtalet hela arbetsmarknaden.
Vilka är det man missar?
– De utanförstående arbetsgivarna, de som inte är med i en arbetsgivarorganisation under Svenskt Näringsliv, och deras anställda.
Apropå tillämpningsområdet: gäller kollektivavtalet för kund- och värvningsklausuler?
– Nej, min bestämda uppfattning är att den typen av klausuler inte omfattas. Kollektivavtalet gäller den traditionella konkurrensklausulen med förbud mot att konkurrera eller ta anställning hos konkurrent. Klausuler som förbjuder arbetstagaren att ta med sig kunder eller värva gamla medarbetare omfattas inte av det svenska kollektivavtalet. Det hade varit fint om antingen lagstiftaren eller de kollektivavtalstecknande parterna hade adresserat kund- och värvningsklausuler. Kundklausuler kan i vissa fall vara nog så ingripande, beroende på bransch. I Norge har man inte rätt till kompensation. Det kan man ha i Sverige i vissa fall. Men i Danmark har man rätt till samma kompensation vid kundklausul som vid konkurrensklausul. Och i Danmark har man förbjudit värvningsklausuler avseende medarbetare helt och hållet.
Det förekommer många begrepp här. Kundklausul, kundskyddsklausul, värvningsklausul, rekryteringsklausul och medarbetarklausul vid sidan av ordet konkurrensklausul. Är det ett problem?
– Ja, jag tycker att det är väldigt olyckligt att AD i sin praxis använder begreppet konkurrensklausul när det är något som övriga arbetsrättsjurister menar är kundklausuler eller kundskyddsklausuler. Jag märker att det blir en begreppsförvirring.
Hur långt har du kommit med avhandlingen?
– Jag har ett och ett halvt år kvar på projektet, säger Eva Folkow.
