Nyheter

Svenska sjuksköterskor vänder åter till Norge

”Det har alltid varit ekonomiska motiv för att arbeta i till Norge, som lönen, OB-tilläggen och den kortare arbetstiden. Men nu börjar det också handla om arbetsvillkor. Hur bra bemannade man är, om man får utbildning och fortbildning”, säger Outi Luiro, vd för Zest Care. Foto: Zest Care
”Min upplevelse är att norrmännen har lärt sig på ett annat sätt att leva med covid-19. De är noga med grundläggande handhygien. Vi är väl duktiga i Sverige också, men här är det handsprit överallt”, säger Kenneth Thorén och fortsätter: ”Det märks i lönekuvertet att jag jobbar i Norge. Det skiljer en hel del” Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Coronakrisen sätter press på den svenska vårdpersonalen. Men efter flera års nedgång riktar nu många åter blickarna mot Norge. − Nu är trenden på väg tillbaka till Norge både bland läkare och bland sjuksköterskor, säger Outi Luiro, vd för Zest Care, ett bemanningsföretag som försökt locka svensk sjukvårdpersonal tillbaka till Sverige.

Publicerad

Den allt svagare norska kronan har under flera år gjort att färre svenska läkare och sjuksköterskor söker sig till den norska sjukvården. Även om man får bättre betalt har skillnaderna inte varit lika stora som tidigare. Men under coronakrisen ser trenden ut att vända igen.

En av dem som valt att ta jobb i Norge är Kenneth Thorén, 63, från Bergkvara, söder om Kalmar. Den svenska strategin mot coronaviruset har spelat in.

− Det är en del av skälen till att jag valde att åka till Norge. Jag tycker man har löst det jättebra här. Det är en enorm skillnad, säger han.

De senaste tio åren har Kenneth jobbat som psykoterapeut inom vården i Karlskrona.

− Jag kände att jag ville göra något annat för att komma tillbaka till sjuksköterskejobbet.

Via ett norskt bemanningsföretag blev han erbjuden jobb i norska Halden. Han anlände i Norge för några veckor sedan och har kontrakt till slutet på augusti.

− Det märks i lönekuvertet att jag jobbar i Norge. Det skiljer en hel del, säger han nöjt.

”Räkna med uppsägningar”

Under de senaste åren har antalet svenska sjuksköterskor som begärt att bli auktoriserade som sjuksköterskor i Norge minskat dramatiskt. 2010 ansökte drygt 1 600 svenska sjuksköteskor, nu är siffran nere i omkring 200 per år. Förutom den svagare norska kronan har efterfrågan på vårdpersonal i Sverige gjort att det går lättare att förhandla upp lönen hemma.

− Det har alltid varit ekonomiska motiv för att arbeta i till Norge, som lönen, OB-tilläggen och den kortare arbetstiden. Men nu börjar det också handla om arbetsvillkor. Hur bra bemannade man är, om man får utbildning och fortbildning, säger Outi Luiro.

− Då börjar det bli svårare för svensk vård att matcha.

Den press som vården satt på svensk sjukvårdpersonal före och under coronakrisen kan också spela in.

− Det var en bemanningsblockad hela hösten från kommuner och landsting. Redan innan jul gick personalen på knäna och sedan gick de rätt in i ”coronan”. Och nu ska de heller inte få semester i sommar. Räkna med att nu kommer långtidssjukskrivningar och uppsägningar bland svenska sjuksköterskor, säger Outi Luiro.

Attraktivt alternativ

Det är mot den bakgrunden som Norge på nytt blir ett attraktivt alternativ.

Kenneth Thorén är nöjd med hela arrangemanget. Han drabbas inte av de annars stränga karantänsreglerna som gäller för svenskar som kommer till Norge.

− Jag fick hjälp med gränspassering och jag får åka hem när jag vill, säger han.

Bara i Haldens kommun nära den svenska gränsen arbetar i dag knappt 100 svenskar inom vården.

− Jag har skrivit på gränspasseringssedlar personligen för alla, säger Haldens kommundirektör Roar Vevelstad,

Arbetet är i stort sett detsamma i Norge som i Sverige.

− Man kanske är med lite mer i omvårdnadsarbetet här. Annars är det mesta som ett vanligt sjuksköterskejobb, säger Kenneth Thorén.

Med sina nya kollegor diskuterar han ibland de både ländernas strategi att tackla virusutbrottet.

− De frågar: "Varför gjorde Sverige som de gjorde?". De säger: ”Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge ett annat resultat. Det är skillnad på hur det gått i Sverige och Norge”, berättar han men känner inte att han behöver försvara den svenska linjen.

Handsprit överallt

− Min upplevelse är att norrmännen har lärt sig på ett annat sätt att leva med covid-19. De är noga med grundläggande handhygien. Vi är väl duktiga i Sverige också, men här är det handsprit överallt.

Bemanningsföretaget ordnade allt för Kenneth Thorén, inklusive boende och han kan tänka sig komma tillbaka.

− Jag funderar på att åka hem till Sverige på semester en månad och sedan komma hit för en tur till, säger han.

Jonas Dagson/TT

Svensk vårdpersonal som sökt auktorisering i Norge

• Ett krav för att få jobba som sjuksköterska i Norge är att vara auktoriserade som sjuksköterska i Norge. Den tar mellan 4-6 veckor att få auktorisation och den gäller därefter hela livet.

• Det är norska Helsedirektoratet som har ansvaret för auktorisation av sjuksköterskor.

• Det är sedan arbetsgivarens ansvar att kontrollera att en auktorisation är giltig vid anställning.

• Många privat förmedlings- och rekryteringsbyråer specialiserar sig på att rekrytera medarbetare inom hälso- och omsorgstjänsterna i Norge. Det tar ofta ansvar för hela pappersarbetet.

• I början på juni 2020 finns det totalt 24 823 sjuksköterskor med svensk utbildning som är auktoriserade i Norge och 6 800 läkare. Men då auktorisationen är livslång finns det ingen uppgift om hur många av dessa som i dag arbetar inom norsk sjukvård.

• En arbetsvecka i Norge är oftast 37,5 timmar i stället för Sveriges 40 timmar.

TT

Sjuksköterskor

2010: 1 638

2011: 1 265

2012: 1 206

2013: 1 254

2014: 872

2015: 521

2016: 211

2017: 177

2018: 190

2019: 223

2020: 132 (tom maj)

 

Läkare:

2010: 231

2011: 223

2012: 192

2013: 199

2014: 171

2015: 130

2016: 114

2017: 98

2018: 82

2019: 99

2020: 39 (tom maj)

Källa: Helsedirektoratet

TT