”Svårt försämra sjukförmåner efter coronakrisen”

Europafackets utredningsinstitut publicerade nyligen en genomgång av EU-ländernas trygghetssystem vid sjukdom. Sedan finanskrisen 2008 har land efter land genomfört reformer och infört åtstramningar för att dämpa kostnaderna i systemen och göra dem långsiktigt finansiellt hållbara.

Särskilt hårda nedskärningar har arbetstagarna i öst- och centraleuropeiska EU-länder känt av.

Allmänt sett har reformerna under de senaste två decennierna förkortat perioden med sjukförmåner och minskat ersättningsnivån. Särskilt efter finanskrisen 2008 vidtogs sådana åtgärder. I dag varierar nivån på kompensationen till sjukskrivna väldigt mellan de europeiska länderna, visar rapporten.

− Jämfört med 2008 är coronapandemin en hälsokris som skiljer sig mycket från den förra bank- och finanskrisen. Vi ser nu att länder har infört mer gynnsamma villkor i sjukförmånerna, säger Slavina Spasova, på OSE, European Social Observatory i Bryssel, som studerat frågan för Europafackets räkning.

Hon understryker att dessa villkor även omfattar gruppen egenanställda, som inte brukar ha samma förmåner som andra arbetstagare. I rapporten för Europafacket uppmanas regeringarna att också låta tillfälligt anställda, timanställda och andra med lösa anställningar omfattas av de nya förmånliga villkoren.

− Om vi ser tillbaka på erfarenheterna från krisen 2008 skulle vi kunna vänta oss nedskärningar i utgifterna för trygghetssystemen när ekonomierna ska återhämta sig, men den här gången blir det nog annorlunda.

Spasova vill inte utesluta nedskärningar, men bedömer att sjukförmånerna fredas i stor utsträckning. Kanske görs istället mer långsiktiga justeringar i till exempel pensionssystem.

− Regeringarna är nog medvetna om att de blir mycket impopulära om de rör sjukförmånerna. Vi vet inte när nästa coronavåg kommer eller när nästa epidemi inträffar.

Slavina Spasova säger att detta också måste bedömas utifrån en EU-dimension. Till skillnad från 2008 trycker inte heller EU-kommissionen på för åtstramningar i trygghetssystemen. Tvärtom föreslog nyligen Tysklands och Frankrikes ledare, Angela Merkel och Emmanuel Makron, en gigantisk återställningsplan.