”Som att be om maktkamper mellan fackförbunden”

Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, har via medier tagit del av läckta delar av förslag från utredningen. Han framhåller att han inte har läst något färdigt förslag från utredningen, som ska presenteras senast 31 maj.

– Men säg att man ska förbjuda stridsåtgärder helt och hållet om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Då drabbas alla organisationer, för då kan arbetsgivaren avtalshoppa. Om någon skojarorganisation erbjuder arbetsgivaren att sluta ett kollektivavtal kan de etablerade fackförbunden helt stängas ute, säger han.

Sveriges Radios Ekot har fått del av förslag från utredningen. Enligt dem kan förslaget landa i att ett fackförbund kan få minskade möjligheter att ta till stridsåtgärder när arbetsgivaren redan har kollektivavtal med ett annat fackförbund. Om syftet för det konkurrerande facket är att få ett kollektivavtal ska strejkrätten ändå finnas kvar. Men då måste det fack som redan har kollektivavtal godkänna det andra fackets stridsåtgärd.

Mats Glavå varnar för att införa begränsningar i rätten att vidta stridsåtgärder. Situationen i Göteborgs hamn är unik. Därför ska den ha en unik lösning. Annars sätts hela svenska modellen i gungning, anser han.

– I fallet med Göteborgs hamn har arbetsgivaren valt att sluta kollektivavtal med en organisation som inte har majoriteten av de anställda. Somliga hävdar att om arbetsgivaren väljer att sluta avtal med en minoritetsorganisation ska fredsplikt råda för alla. Men det är helt horribelt att resonera så. Det är arbetsgivaren som inte följer den svenska modellen. Den går ut på att arbetsgivare köper arbetsfred när de sluter kollektivavtal. Här har avtal slutits med en organisation som inte kan erbjuda arbetsfred. Det vore ett brott mot Europakonventionen, där föreningsfriheten är kärnan, om ett fackförbund ska godkänna om ett annat fackförbund får ta till stridsåtgärder, enligt Mats Glavå.

– Det är rimligt att påstå det, med den nära kopplingen som finns mellan rätten att organisera sig fackligt och rätten att vidta stridsåtgärder. Det skulle bli en ordning där en annan, konkurrerande, organisation har rätt att bestämma vilka fackliga rättig­heter en organisation får utöva.

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, välkomnar utredningen. Det är inte bara Göteborgs hamn utan hela näringslivet som drabbats av det nuvarande systemet, framhåller han. Men han har invändningar på två punkter, om läckan till Ekot stämmer.

– Jag är kritisk mot att man vill lämna kvar en möjlighet för Hamn­arbetarförbundet att med syfte att träffa kollektivavtal kunna rikta stridsåtgärder mot en arbetsgivare som redan har kollektivavtal. Då har utredaren inte löst problemet. Den andra punkten är det där om att det skulle kunna vara undantag från huvudregeln om det kollektivavtalsbärande facket gav tillstånd till det.

Han fortsätter:

– Det skulle betyda att Transport kan ge medgivande till att Hamn­ararbetarförbundet får vidta stridsåtgärder. Det öppnar för en spekulation mot regelverket dem två emellan på ett sätt som är oacceptabelt. Det kan inte heller vara acceptabelt rent lagtekniskt att man skulle lägga i händerna på den ena fackliga parten vad den andra får och inte får göra. Den ordningen har vi inte sett på den svenska arbetsmarknaden tidigare.

På akademikersidan är huvudregeln att det finns fler fackförbund och kollektivavtal som samsas på en och samma arbetsplats. Fackförbunden löser gränsdragningsproblem själva. Saco varnar för att möjligheten att teckna avtal skulle begränsas om staten går in och ger ett fackförbund/kollektivavtal företräde.

– Utökas fredsplikten för konkurrerande förbund så ändras spelreglerna. Det är lite som att be om maktkamper mellan fackförbunden. Om det bara blir några få stora förbund som dominerar och har partsställning är vi bekymrade över hur det skulle påverka legitimiteten och den fackliga anslutningen, säger Lena Maier Söderberg, chefsjurist på Saco.

Trots att Saco-förbunden sällan vidtar stridsåtgärder är det ändå viktigt för dem att rätten till stridsåtgärder får finnas kvar för alla förbunden.

– Den rätten finns med som grund för hur det i dag fungerar på tjänstemannasidan. Arbetsgivaren vet att vi har möjligheten. Vi har en tydlig praxis från Arbetsdomstolen att det är helt okej.

Peter Jeppsson ser risken som liten att fackförbunden på tjänstemannasidan skulle stänga varandra ute.

– Den problematiken måste kunna tas om hand genom förarbeten och i rättspraxis. Det är inte ovanligt, i arbetsrättsliga sammanhang, att använda begrepp som inte i sig själva är självklara, till exempel saklig grund för uppsägning. Det måste utvecklas i förarbetena vad som menas med begreppen och vad avsikten med dem är. Sedan kan rättstillämpningen fylla dem med innehåll.

Lena Maier Söderberg har reflekterat över att upplägget är annorlunda än det annars brukar vara när regeringen tillsätter utredningar på arbetsrättens område.

– Tidigare har det nästan alltid varit så att man har en referensgrupp med arbetsmarknadens parter. I det här fallet finns inte det. Att inte ha det kan säkert bidra till mycket ryktesspridning och kanske någon läcka, tror hon.

LO och TCO avböjer att kommentera tills utredningen presenterat ett färdigt förslag. Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons pressekreterare hänvisar till en artikel i Arbetet, där ministern försäkrar att hon inte kommer att gå med på en lagstiftning som öppnar för ändrad maktbalans och avtalsshopping.