Sara Kullgren: Jag tycker om att synas och höras

Sara Kullgren tog trumpeten med sig till juridikstudierna i Uppsala.

– Jag frågade var jag kunde spela. Gå till Hornboskapen, blev svaret.

Mässingsblåsorkestern Hornboskapen kom hon sedan att dirigera. Efteråt fick hon veta att det var flera äldre män som hade slutat i protest mot att de fick in en kvinna i orkestern.

Varför just trumpet?

– Jag tycker om att synas och höras, säger Ledarnas chefsjurist när vi träffas på Ledarnas huvudkontor på S:t Eriksgatan i Stockholm.

Men att de som nu är underställda henne råkar vara män är inget hon funderar över.

– När jag kom hit som förbundsjurist 1995 var det en annan attityd. Då tyckte jag det fanns män som såg ned på kvinnor. Det tycker jag inte finns längre.

Hon stannade som förbundsjurist i drygt tre år. Hon hade bra stöd av chefsjuristen Rolf Heyman som anställt henne, och här skaffade hon sig viktig erfarenhet.

Från Ledarna gick hon vidare till att vara arbetsrättsjurist hos KFO, sedan SKL, följt av en tid som rättssakkunnig i Arbetsmarknadsdepartementet och jurist hos Medlingsinstitutet. Hon berättar att Arbetsrättsliga föreningens möten fungerar lite som en arbetsförmedling för arbetsrättare.

– Där kan man få frågor som ”Var är du nu?” och ”Är du intresserad?”.

När Sara Kullgren kom tillbaka hit till Ledarna som chefsjurist efter femton år hade hon också varit sekreterare i fem utredningar. Två av dem har letts av Medlingsinstitutets förre generaldirektör Claes Stråth. Hon tycker om att arbeta med honom. Dessutom har hon hunnit läsa pedagogik och retorik på universitetet på kvällstid för att hon är intresserad av kommunikation. Och jo, hon känns vid epitetet duktig flicka på gott och på ont och säger:

– Jag har nosat på utbrändheten också, när barnen var små, när jag var på SKL.

Hur kändes det?

– Jag fick yrsel. Kroppen är så finurlig att det tar sig olika uttryck på olika människor. Jag är beroende av min hjärna...

Sara Kullgren fick hjälp.

– Arbetsgivaren var kunnig och tog tag i det med en gång. Den som drabbas är ganska obenägen att förstå vad det handlar om. Jag som aldrig hade haft en sjukdag i hela mitt liv skulle nu vara sjukskriven och acceptera att jag var sjuk.

På stressmottagningen på Karolinska institutet fick hon tillsammans med andra lära sig att göra en sak i taget. De fick till uppgift att öva på saker som att stå utanför Centralen och fråga efter Centralen, ställa sig i den längsta kön i affären, köpa en present till någon de tyckte om.

– Ingen köpte till sig själv.

Nu som chef tycker hon att hon har nytta även av den erfarenheten. Hon känner igen riskfaktorer och friskfaktorer och ser den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö som ett stöd för att den synliggör vikten av dialog.

– Vi inom Ledarna jobbar med kontinuerliga medarbetarsamtal. Genom att träffas ofta går det att se hur medarbetarna mår.

På ett sådant samtal tycker hon också att chefen ska ta upp vad det finns för förväntningar på tillgänglighet. Många går och tror att de måste vara tillgängliga dygnet runt, fast det kanske inte finns något sådant krav, menar hon.

Själv har hon satt mobilen på tyst läge och har inget pling i datorn.

– Jag har också lärt mig att kunna stanna hemma i soffan och stirra i stället för att gå och träna.

Annars tränar hon dans, gärna hiphop, bodybalance och bodypump. Och kopplar av med att sjunga i kör.

– Jag har även plockat ner min trumpet från vinden efter 23 år.

Hon tycker att det är roligt att vara chef, att få bestämma och vara med och påverka, göra skillnad. Hon ser fram emot att som tillförordnad utvecklingschef få ytterligare åtta underställda

– Att vara chef på Sveriges chefsorganisation är ett privilegium. Här finns all chefskunskap, säger hon.

Hur en dag som chefsjurist ser ut går inte att säga. Det är väldigt olika. Hon hinner bara med några egna ärenden. Ett av dessa engagerar henne mycket. Det är ett brottmål där en chef riskerar att bli åtalad för arbetsmiljöbrott sedan en anställd förolyckats.

– Det är inte rimligt att det finns en lagstiftning om vållande till annans död för underlåtenhet att följa arbetsmiljölagstiftningen. Reglerna är otydliga och därför är det svårt att på förhand veta vad som krävs för att uppfylla dem. Väldigt ofta saknar cheferna förutsättningar för att göra ett riktigt bra jobb. Och så kan de straffas för att ha underlåtit att göra något.

När det redan hänt en olycka är det lätt att påstå att chefen inte har gjort vad han eller hon borde ha gjort.

– Det är svårt att veta på förhand om man gjort tillräckligt. Det är ännu svårare om det gäller den psykiska hälsan. Jag tror inte på det individuella straffansvaret annat än vid uppsåtliga brott. Det är verksamheten som kan fixa förutsättningarna som ska kunna straffas. Företagsbot är mer relevant.

Som chefsjurist är Sara Kullgren också inblandad i den pågående rekryteringen av en ny förbundsjurist efter Viktoria Lundqvist (profil i Lag & Avtal 4/2016) som gått till Industriarbetsgivarna. Rekryteringen är kompetensbaserad, förklarar hon.

– Vi ställer samma frågor till dem vi träffar. Frågorna är grundade i annonsen.

De sökande poängsätts efter intervjun innan de går vidare till nästa steg som är arbetsprov, sedan personlighetstest.

– Det går inte att vara för blyg i möte med medlemmar eller när det gäller att föra en process i domstolen.

I chefsrollen ingår också mycket administration, att leda möten, attestera fakturor, skriva minnesanteckningar och protokoll. Det som hon vet att många tycker är tråkigt.

– Jag tycker det är kul. Jag gillar att skapa struktur, hålla ordning och reda och att skriva. Det är bland annat därför jag varit sekreterare i utredningar.