Så får du äldre nyckelpersoner att vilja jobba kvar

Arbetshälsoinstitutet i Finland har analyserat hur det kommer sig att vissa gick i pension medan andra fortsatte jobba som kommunalanställda.

Möjligheten att påverka sina egna arbetstider var den arbetsrelaterade psykosociala faktor som framträdde allra starkast. Anställda med flexibla arbetstider stannade i genomsnitt 9,5 månader längre än dem som inte kunde påverka sina förhållanden.

Av alla hälsofaktorer var den psykiska hälsan viktigast. Av de anställda som både mådde bra psykiskt och kunde påverka sina arbetstider jobbade drygt 20 procent kvar. Av dem som hade psykiska symtom och flexibla arbetstider jobbade drygt 15 procent vidare. Av dem som mådde psykiskt bra men inte kunde påverka arbetstiderna var det 10,4 procent jobbade vidare. Medan siffran för dem som varken mådde psykiskt bra eller kunde påverka arbetstiden var 9,2 procent.

- Att utreda vilka faktorer som förutsäger att en anställd kommer att fortsätta att arbeta efter uppnådd pensionsålder är en fråga av stor samhällekonomisk betydelse. Beslutsfattare, chefer och arbetsplatser behöver denna kunskap som stöd för sitt beslutsfattande och för att kunna utveckla verksamheten, säger forskarprofessorn Marianna Virtanen vid Arbetshälsoinstitutet i ett pressmeddelande.

Arbetshälsoinstitutet har studerat 4 677 kommunanställda som uppnådde pensionsåldern mellan 2005 och 2011, bland annat genom enkätundersökningar.

- Flexibla arbetstider kan göra det lättare att hantera stressen och hushålla med sina resurser när man närmar sig pensionsåldern, något som är viktigt speciellt för kvinnliga anställda, som ofta behöver tid och resurser till exempel för att kunna ta hand om sina åldriga föräldrar. Goda möjligheter att påverka sina arbetstider kan också vara en mer allmän indikator på gott ledarskap och en förtroendefull stämning på arbetsplatsen, konstaterar ledaren för undersökningen, professor Jussi Vahtera från Arbetshälsoinstitutet och Åbo universitet, i pressmeddelandet.