Så dömde AD i fem fall

Konsult röjde företagshemlighet – slapp skadestånd

En anställd på ett stort it-företag skickade mejl till sin blivande arbetsgivare med information om kunder, nya projekt och ekonomiska analyser.

Ett brott mot FHL, tyckte arbetsgivaren. Det tyckte AD också.

Men bolaget fick ändå inte något ekonomiskt skadestånd, eftersom bolaget inte kunde bevisa att de drabbats ekonomiskt. Något allmänt skadestånd utdömdes heller inte, eftersom bolaget aldrig yrkat på ett allmänt skadestånd i sin stämning.

AD 2001 nr 11

Frisör friad för sms till kunder

'En kvinnlig frisör i Västsverige bytte salong och arbetsgivare. Bland det första hon gjorde var att mejla ett tiotal gamla kunder där hon berättade att hon bytt arbetsplats. Hon skrev om sin nya arbetsplats på sin blogg och nämnde sin förra arbetsplats i en annons.

Illojalt och dessutom brott mot Lagen om skydd mot företagshemligheter, FHL, menade den förra arbetsgivaren.

Det tyckte inte AD, som menade att det inte fanns något belägg för att kvinnan kopierat kundregistret. Att hon använt sin förra arbetsgivare i en annons, menade AD är helt enligt spelreglerna.

AD 2015 nr 15

Mångmiljonskadestånd för tidigare marknadschef

Marknadschefen på ett factoringbolag bytte arbetsgivare. Kort därefter kontaktade säljare på den nya arbetsgivaren kunder hos den gamla arbetsgivaren. Flera av dem bytte då factoringbolag.

Den tidigare arbetsgivaren stämde sin förre marknadschef och menade att han bland annat använt sig av kunduppgifter från sin tidigare anställning och dessutom röjt dem för flera anställda hos sin nya arbetsgivare.

AD menade att röja en företagshemlighet efter sin anställning automatiskt inte betyder att man ska fällas.

Det krävs i så fall synnerliga skäl och att arbetstagaren på ett stötande sätt har missbrukat det förtroende som följer av en anställning.

Och det hade marknadschefen gjort, menade AD.

Marknadschefen och hans nya arbetsgivare dömdes till att solidariskt betala 3,2 miljoner i ekonomiskt skadestånd och 300 000 i allmänt skadestånd till den tidigare arbetsgivaren.

AD 2013 nr 24

Präst fick sparken – men var inte illojal

En präst i en småländsk församling fick sparken, efter att först ha varit avstängd från sin tjänst. Församlingens ledning menade att han var illojal mot sin arbetsgivare. Han hade både privat bisyssla som han inte redovisade öppet och medvetet undanhållit ekonomisk information.

Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren aldrig kunde belägga att prästen var illojal. Församlingen menade också att kyrkoherden kan jämställas med en företagsledare och därför inte omfattas av lagen om anställningsskydd. Också det ogiltigförklarades av AD.

Församlingen fick betala sammanlagt ungefär 250 000 kronor i skadestånd till prästen.

AD 2014 nr 62

Miljonkrav avslogs trots konkurrensklausul

En revisor hade skrivit under en konkurrensklausul med sin arbetsgivare. Om han bytte jobb skulle 35 procent av intäkterna från tidigare kunder tillfalla den gamla arbetsgivaren under två år. Oavsett om det var han själv eller någon ny kollega som utförde jobbet. Ett par år efter att revisorn bytte arbetsgivare kom en faktura på 1,3 miljoner kronor. Revisorn vägrade betala utan drog tvisten till domstol. Tingsrätten sa att klausulen gällde, men att det räckte med 240 000 kronor. Revisorn och hans nya arbetsgivare överklagade till AD. Där fick de rätt. AD menade att klausulen var oskälig enligt 38 § i avtalslagen.

AD 2015 nr 8