Roboten som tystar pratkvarnen på mötet

Robothuvudet Furhat, som har utvecklats av KTH-forskare, används för att ta reda på hur det mänskliga samtalet går till. För tre år sedan fanns den under några dagar på Tekniska museet för att samla information.

Två besökare åt gången fick spela ett kortspel tillsammans med roboten. Genom att diskutera med Furhat skulle olika kort sorteras i rätt ordning.

– Vi vill förstå mekanismerna i turtagningen i samtal, speciellt i flerpartssamtal, där flera personer pratar. Det är inte helt uppenbart vem som ska ta turen när någon har pratat klart, det kan vara olika signaler som visar det, till exempel var man tittar, tonfallet eller gester, säger Gabriel Skantze, forskare på KTH.

Syftet är att ta fram modeller för att förutspå vem som ska börja prata i ett samtal. Modellerna kan användas för att utveckla sociala robotar som kan interagera med människor genom tal. Sådana robotar kan till exempel tjänstgöra i receptioner eller guida människor rätt i köpcentrum.

– Om roboten ska kunna föra samtal med människor måste den veta när den ska ta turen och börja prata. Det är en extra utmaning att få det att fungera i realtid, säger Gabriel Skantze.

Genom undersökningen på Tekniska museet och andra studier har forskarna kommit fram till att det är många olika subtila signaler som visar när någon vill börja prata. Och om roboten ger samma signaler får det stor effekt på människor.

– Vi har testat att låta roboten säga ”öh…” när den vill ha ordet. Det är väldigt effektivt men blir väldigt tjatigt. Om roboten låter blicken snegla iväg blir det också en stark signal att den vill börja prata, berättar Gabriel Skantze.

För att få roboten att förstå när den kan ta turen i samtalet använder forskarna maskininlärning. Dels får roboten lyssna på inspelade samtal och sedan få veta vilka inbrytningar som är lämpliga och olämpliga i samtalet. Dels ska den kunna lära sig av sina egna misstag, genom att den märker att den pratar i munnen på någon eller att det uppstår långa tystnader.

Under den period 2014 när roboten fanns på Tekniska museet var det 540 personer som passade på att spela ihop med den. Forskarna spelade in samtalen och kunde se hur samtalstiden fördelades. Förvånande nog såg de inga tydliga tecken på mansdominans i samtalen.

– I snitt pratade män och kvinnor lika mycket. I det enskilda samtalet dominerade en person och det kunde vara antingen mannen eller kvinnan, berättar Gabriel Skantze.

Forskarna lät också roboten testa olika strategier för att få den mindre dominanta att prata mer. Om roboten ställde en öppen fråga eller gav en öppen kommentar var det vanligaste utfallet att den dominanta talaren fortsatte att prata.

– Men om roboten ställde en direkt fråga såg vi att det hade effekt. Då var det mer sannolikt att den mindre dominanta personen började prata, säger Gabriel Skantze.

På så sätt kan roboten aktivt fördela ordet i ett samtal. Därför ser Gabriel Skantze det som möjligt att roboten skulle kunna delta vid jobbmöten för att till exempel se till att samtalen blir alltför mansdominerade.

– Människor har väldigt mycket fördomar, medan roboten kan ha en fullständigt neutral modell och bara mäta vad som händer och moderera samtalet efter det, säger han.

Men något sådant användningsområde är inget som forskarna aktivt arbetar för i dagsläget.

Företaget Furhat Robotics som har avknoppats från forskningen tillverkar roboten. Gabriel Skantze är en av grundarna.

Företaget har inlett ett samarbete med två skolor i Stockholm som testar att använda Furhat som en extralärare. Då är det just kortspelet som eleverna ska spela ihop med roboten. Korten kan handla om det ämne som eleven behöver träna extra på, eller så kan eleverna prata ett annat språk med roboten för att öva sin dialogförmåga.

Arbetarskydds systertidning Ny Teknik har tidigare berättat om flera stora företag som har köpt Furhat för att försöka använda den inom äldrevård och smarta hem. I februari fick roboten också vara med på teaterscenen.