Riskerar uteblivna sjukintyg mitt jobb?

Experterna svarar: Enligt sjuklönelagen är en ­arbetsgivare skyldig att betala sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen endast om ­arbetstagaren styrker sin nedsättning av arbetsförmågan genom läkarintyg. Intyget behöver inte ange vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Försäkrings­kassan kan dock, om det finns särskilda skäl, besluta att en arbetstagare ska styrka sin nedsatta arbetsförmåga genom läkarintyg från en tidigare dag än den sjunde dagen. Ett sådant beslut kan också fattas av ­arbetsgivaren.

Arbetsgivaren kan alltså besluta om förstadagsintyg om det föreligger särskilda skäl. Särskilda skäl kan enligt förarbetena vara att det finns speciella rehabiliteringssynpunkter att beakta eller när kontrollsynpunkter talar för en tidigareläggning av kravet på intyg. Upprepad korttidsfrånvaro kan utgöra särskilda skäl.

Arbetsgivarens begäran om förstadagsintyg måste vara skriftlig och får inte avse längre tid än ett år. Beslutet kan inte överklagas till domstol, men i en tvist om rätt till sjuklön kan frågan om det förelegat särskilda skäl prövas. Huvudregeln är nämligen att en arbetstagare inte har rätt till sjuklön om denne inte följt ett föreläggande att visa första­dagsintyg.

Frågan om en arbetstagare som inte följer ett beslut om första­dagsintyg kan sägas upp är såvitt vi vet inte prövad i Arbetsdomstolen. Olovlig frånvaro kan under vissa omständigheter vara saklig grund för uppsägning. För att upprepad korttidsfrånvaro i den aktuella situationen skulle kunna utgöra saklig grund för uppsägning krävs att arbets­tagaren tydligt fått klart för sig att anställningen kan vara i fara om föreläggandet inte följs. Men det går inte att generellt ange hur många gånger arbetstagaren måste ha varit frånvarande utan intyg för att det ska finnas saklig grund för uppsägning. Det torde också finnas andra sätt att visa att frånvaron inte ska betraktas som olovlig utan att den faktiskt beror på sjukdom.

I en tvist måste arbetsgivaren först visa att det förelegat särskilda skäl att kräva förstadagsintyg, se ovan. Sedan måste också orsaken till att arbetstagaren inte kommit in med intyg redas ut. Som exempel på godtagbara skäl att inte ge in ett intyg anges i förarbetena till sjuklönelagen att den anställde trots försök inte lyckats få tag på någon läkare eller på grund av sjukdomen saknat möjlighet att ta sig till en läkare. Om arbetstagaren kan visa att denne lider av en kronisk sjukdom som gör att arbetsförmågan är nedsatt vissa dagar, exempelvis svår migrän, kan det också vägas in och tala mot att det föreligger saklig grund.

Men om orsaken till att intyg inte lämnas bara är en allmän ovilja att följa arbetsgivarens beslut kan det bedömas som allvarligt, särskilt om det sker vid upprepade tillfällen och arbetsgivaren klargjort att arbetstagaren riskerar att bli uppsagd om rättelse inte sker.