EXPERTERNA
Riskerar jag min anställning för att jag partyknarkar?
Jag jobbar på bank som finansiell rådgivare. Nu har man sagt att man ska drogtesta personalen. Det händer att jag ”partyknarkar”. Jag är rädd att jag kan förlora jobbet. Vad har jag för rättigheter och kan jag vägra drogtestet? Banken hänvisar till ett policydokument där det står att arbetsgivaren har rätt att utföra drogtester.
EXPERTERNA SVARAR
Utgångspunkten är att arbetsgivaren kan ställa upp olika regler för vad som gäller på arbetsplatsen men att den enskilde arbetstagaren råder över sin fritid. Gränsdragningen är dock inte alltid helt skarp utan i vissa situationer kan även aktiviteter på fritiden få konsekvenser för anställningen.
Det finns ingen lag som reglerar drogtester och andra integritetskänsliga frågor i arbetslivet på den privata sektorn. Inom den offentliga sektorn är däremot frågan reglerad genom att Regeringsformen ställer krav på att det ska finnas lagstöd för att en offentligt anställd ska kunna tvingas genomgå bland annat drogtester. Sådant lagstöd finns i lagen om offentlig anställning som närmare anger under vilka förutsättningar en offentligt anställd är skyldig att genomgå hälsoundersökningar.
Frågeställaren är anställd inom den privata sektorn. Arbetsgivaren måste då ha rimliga skäl för att införa drogtestning och kan åberopa olika grunder för sin rätt att drogtesta sina anställda. Frågan kan vara reglerad i kollektivavtal, den anställde kan ha gett sitt medgivande i anställningsavtalet eller också kan arbetsgivaren åberopa sin arbetsledningsrätt. En arbetsgivare som avser att införa drogtestning är skyldig att innan dess förhandla med kollektivavtalsbärande fackliga organisationer enligt § 11 MBL.
Även om lagreglering saknas har frågan om drogtestning behandlats i några domar från Arbetsdomstolen. Det har gällt situationer där arbetstagaren vägrat drogtesta sig och därför blivit uppsagd. Domstolen gör då en intresseavvägning där arbetsgivarens intresse vägs mot arbetstagarens rätt till sin personliga integritet. I en nyligen avkunnad dom, AD 2024 nr 46, sammanfattar domstolen sin praxis när det gäller arbetsgivares rätt att kräva drogtest med stöd av arbetsledningsrätten. Så kan ske när arbetstagaren har sådana arbetsuppgifter att det vore farligt eller olagligt att utföra dem under drogpåverkan, om arbetsgivaren bedriver en särskilt säkerhetskänslig verksamhet eller om arbetsgivaren på grund av verksamhetens särskilda karaktär måste kunna bevisa arbetstagarnas drogfrihet.
I praktiken är det dock mycket svårt för en arbetstagare att vägra att underkasta sig drogtestning. Som anställd är man som huvudregel skyldig att lyda arbetsgivarens order till dess domstol eventuellt har prövat frågan. En anställd som vägrar lyda arbetsgivarens order kan under vissa omständigheter sägas upp eller i svårare fall avskedas. Men innan en sådan ingripande åtgärd vidtas måste arbetstagaren få möjlighet att tänka över situationen och få besked om att anställningen kan vara i fara. Arbetstagare som underkastat sig drogtestning kan visserligen i efterhand få frågan prövad av domstol och eventuellt få skadestånd om arbetsgivaren använt sin arbetsledningsrätt felaktigt och i strid mot kollektivavtal, men sådana mål har hittills inte drivits i Arbetsdomstolen.
Utgångspunkten är naturligtvis att ingen ska vara påverkad av alkohol eller droger på jobbet. Det är viktigt att arbetsgivare har en alkohol- och drogpolicy som tydligt klargör vad som gäller och vilka åtgärder som ska vidtas om någon visar sig vara alkohol- eller drogpåverkad. Det är vanligt att en alkohol- och drogpolicy anger att arbetsgivaren ska erbjuda anställd som testar positivt stöd och hjälp. Hur långt stödet och hjälpen sträcker sig får utläsas av policyn. När det gäller alkoholsjukdom är det alldeles klart att en arbetsgivare, oavsett policy, har samma omfattande anpassnings- och rehabiliteringsskyldighet som beträffande andra sjukdomar. Huruvida sådan skyldighet finns också beträffande narkotikaberoende är oklart. Arbetsdomstolen har aldrig prövat frågan. Ett argument mot att sådan skyldighet föreligger är att all befattning med narkotika är kriminaliserad.
En anställd som är påverkad av droger på arbetsplatsen anses normalt inte stå till arbetsgivarens förfogande och har då inte rätt till lön under den tiden. I ovan angivet rättsfall hade den anställde erkänt att han använt hasch under semestern. Domstolen ansåg då att han inte stod till förfogande för arbete så länge drogtest visade på spår att narkotika även om det inte gick att avgöra om den anställde varit drogpåverkad på jobbet.
Sammanfattningsvis har du som anställd små möjligheter att vägra drogtesta dig. Utan överenskommelse är dock arbetsgivarens rätt att drogtesta personalen begränsad och frågan kan prövas i efterhand. Droganvändning på fritiden utgör normalt inte sakliga skäl för uppsägning men kan ha konsekvenser för din anställning och rätt till lön.