nyheter
Rejält höjd lön var inte skäl att avvisa arbetskraftsinvandrare
Migrationsverket får bakläxa av Migrationsdomstolen gällande en arbetskraftsinvandrare. Den ukrainska medborgaren nekades förlängt arbetstillstånd för att lönen hade höjts mer än märket, men det godtar inte Migrationsdomstolen.
Annons
Det skärpta försörjningskravet på arbetskraftsinvandrare har
snart varit verksamt i ett år. Sedan första november 2023 gäller ett krav på
minst 80 procent av svensk medianlön.
I förra veckan kom en dom som fått uppmärksamhet. En 29-årig städerska från Ukraina hade ansökt om förlängt arbetstillstånd men fått avslag av Migrationsverket. Avslaget vilade på två faktorer. Dels att hennes lön hade höjts ”på grunder utanför den svenska arbetsmarknadens normer och praxis”. Kvinnans löneökning hade överstigit den genomsnittliga löneökningstakten på svensk arbetsmarknad. Dels gjorde myndigheten bedömningen att kvinnan hade arbetat mer mertid än tillåtet.
Den ukrainska städerskan överklagade avslaget. Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Malmö upphäver Migrationsverkets beslut och återförvisar ärendet till myndigheten. Domstolen uttalar visserligen att ”en orimlig löneökning kan utgöra skäl att neka arbetstillstånd”. Men i det konkreta fallet anser Migrationsdomstolen inte att ökningen är så hög ”att den ensam är tillräcklig för att avslå hennes ansökan”. Migrationsdomstolen väger in att löneökningen har skett i samband med att arbetstagaren har gått från en deltids- till en heltidsanställning. Uppgifterna om mertid visade sig vara felaktiga.
Kvinnan är anställd på ett av medlemsföretagen vid Almega Serviceföretagen. Hannes Sjöberg, näringspolitisk expert vid organisationen, säger att man inte har fått in några andra ärenden av detta slag. Dels för att det gått för lite tid, arbetstagare får vara kvar i uppemot två år på de kontrakt de har. Dels för att de flesta företag där arbetstillstånden nu går ut väljer att inte ta någon strid.
– Våra kollektivavtalade minimilöner ligger en bit under det 80-procentiga lönegolvet. Uppskattade medarbetare har fått åka hem, personer som bott, arbetat, betalat skatt och kanske skaffat familj här får helt plötsligt inte längre arbeta kvar.
Han tycker att Migrationsverkets beslut var anmärkningsvärt.
– Om en städföretagare höjer lönen för en anställd så att man når upp till kravet bör man inte få avslag. Det är oacceptabelt. Företagaren har visat Migrationsverket att löneökningen har skett genom en ökning från deltid till heltid. Företagaren har inte bara slumpmässigt höjt lönen.
Serviceföretagen betraktar domen som en framgång men noterar skrivningen att ”orimliga” löneökningar kan utgöra grund för avslag.
– Vi vill inte att Migrationsverket ska pilla på lönebildningen över huvud taget. Det är parternas sak.
I grunden verkar Serviceföretagen för en återgång till de gamla reglerna. Men politiken går åt andra hållet. I februari presenterades betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring med förslag på ett lönekrav om 100 procent av medianlönen, det vill säga 35 600 kronor. Bristyrken ska kunna beviljas undantag, men det är inte fullt genomarbetat vilka och hur.
– Vi är starkt kritiska, både vi, Almega centralt och Svenskt Näringsliv. Det man gör är att förbjuda arbetskraftinvandring för hälften av jobben i Sverige. Det är jätteproblematiskt, säger Hannes Sjöberg.
Städ är ett område där det finns brist på arbetskraft. Ofta framställs städare som ett yrke där arbetstagaren inte behöver några kvalifikationer, men det är fel enligt Hannes Sjöberg.
– Städning fordrar kompetens och våra företag har svårt att hitta folk att anställa.
