Reinhold Fahlbeck har gått ur tiden

Egensinnig och vidsynt, närmast storvulen, men också oerhört noggrann och detaljerad, sträng. Så var han som forskare, Reinhold Fahlbeck. Rak och uppriktig i kommunikationen, drastisk i ordvalen, men också oändligt vänlig och stillsam, stöttande. Så var han som person, Reinhold Fahlbeck. Inget var lagom med den legendariske arbetsrättaren, Lundaprofessorn Reinhold Fahlbeck. Han avled i februari 2025, 86 år gammal, efter en tids sjukdom.

Arbetsprocessrätt: Studier i det fackliga tvisteförhandlandets juridik heter hans doktorsavhandling från 1974. Genom att ta förhandlingsordningar i kollektivavtal på lika stort allvar som lagstiftning, och hålla fackliga förhandlingar lika högt som domstolsförhandlingar, stärkte Fahlbeck den svenska arbetsrättsmodellen genom att föra in den också i rättsvetenskapens finrum.

Han var med från början – alltså från tiden före det att den ’nya arbetsrätten’ kom på 1970-talet. Som lärare tog han på sig att undervisa inte bara universitetsstudenter, utan också fackliga funktionärer, som han träffade i veckosluten på kursgårdar runtom i landet. Kanske var det denna tidiga erfarenhet av att vara en av de första att forska och undervisa om ’nya’ regler som gjorde Reinhold Fahlbeck så öppen för att alltid ta sig an ytterligare ämnen och problem? Under hela livet breddade Fahlbeck sig. Han blev både pionjär om reglerna om skydd för företagshemligheter och rättsområdets nestor – den inflytelserika lagkommentaren arbetade han med i 27 år och i fyra tryckta upplagor. Nu har andra tagit över det arbetet.

Långt före man började tala om att rättsordningen internationaliserats och att också forskningen borde följa efter, var Reinhold Fahlbeck på långa forskningsvistelser i USA, Polen och Japan. För honom var det en självklarhet att jurister alltid kan lära viktiga saker från omvärlden och andra länders lagstiftning. Arbetsrätten förstås bäst om den betraktas ur helikopterperspektiv, från både trädtopparna och vid gräsrötterna – det stora och det lilla hängde alltid ihop, enligt Fahlbeck. En enskild regel kan inte fullt ut begripas om den inte relateras till rättssystemet, och rättssystemet kan som sådant inte begripas till fullo med mindre än att det relateras till dess enskilda små beståndsdelar. Det var det fahlbeckska forskningsidealet.

Reinhold Fahlbeck debatterade ofta och gärna rättspolitiska frågor, och var inte sällan i opposition. En tidig intervention – under svenska modellens absoluta glansdagar – handlade om att tala för de utanförstående arbetstagarnas och minoritetsorganisationernas rättsliga ställning, när ingen annan såg dem eller tog deras parti. På senare år engagerade han sig med kraft för linjen att samvetsfrihet råder i sjukvården, något som domstolarna sedan kom att motsäga. När han kommenterade den djupgående kontroversen kring utstationerade arbetstagares ställning gjorde han det helt sonika under rubriken ”en annan åsikt”. Ett gott öga för de situationer där (rätts-)systemet och enskilda individer konfronteras hade Reinhold Fahlbeck. Ofta kontroversiell, alltid läsvärd och beaktansvärd.

Han lämnade efter sig otaliga artiklar, kapitel, lagkommentarer, läroböcker, debattartiklar, böcker, remissvar, recensioner, granskningar och rapporter, på många språk. Han uttalade sig ofta i media – inte minst i Lag & Avtals spalter – om aktuella arbetsrättsliga frågor. Många har lärt sig arbetsrätt av Fahlbeck och några har också lärt sig forskningshantverket av honom.

Efter förlusten av Reinhold Fahlbeck är arbetsrätten fattigare. Hans minne hedrar vi bäst genom att lika nyfiket lära av omvärlden och aldrig glömma individen i systemet – samtidigt som vi inte väjer för att på ett sakligt och allsidigt sätt analysera och diskutera både de nyaste och de svåraste arbetsrättsliga problemen. 

Några texter signerade Reinhold Fahlbeck i Lag&Avtal genom åren:

Utstationeringsavtal i stället för kollektivavtal debattinlägg 2009

"Sverige är stridsåtgärdernas förlovade land" analys 2007

Arbetare i alla länder, gå in i facket! recension 2003

Spännande om arbetsrätten recension 2000

Spänstig debatt om anställdas ägarmakt recension 1999