Regeringen vill klämma åt fackens partibidrag

I juni tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté (dir. 2023:88) som bland annat ska se över och ta ställning till om ett samtyckeskrav från enskilda medlemmar ska införas när en del av arbetsmarknadsorganisationernas medlemsavgift används för att stödja ett parti ekonomiskt.

Om ny lagstiftning blir aktuell skulle det i dagsläget endast träffa partistödet till Socialdemokraterna.

Av riksdagspartiernas inlämnade intäktsredovisningar till Kammarkollegiet framgår att det bara är Socialdemokraterna som tar emot ekonomiska gåvor från arbetsmarknadsorganisationer. Samtliga gåvor är från LO-förbund eller LO, men genom åren har allt färre fackförbund valt att ge ekonomiskt bidrag till partiet (se tabell nedan).

För tio år sedan gav elva fackförbund partibidrag till Socialdemokraterna med ett belopp om totalt drygt 7,6 miljoner kronor. I fjol var det endast tre fackförbund; IF Metall, GS-facket och Livsmedelsarbetareförbundet, som fortsatt gav pengar till partiet till ett sammanlagt värde om strax under två miljoner kronor.

Socialdemokraternas största givare LO, som de senaste åren givit sex miljoner kronor per år till partiet, tror att ett samtyckeskrav inte kommer att beröra dem.

LO tolkar kommittédirektivet och skrivelsen om enskilda medlemmar som att det endast berör fackförbunden. Dessutom är det full enighet bland LO:s medlemsförbund om att LO ska ha en facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna, uppger LO:s presstjänst.

Av de LO-förbund som fortsatt ger partibidrag är IF Metall och Livsmedelsarbetareförbundet eniga om att det inte ska finnas ett samtyckeskrav. GS-facket har avböjt att kommentera innan de hunnit analysera vad ett eventuellt beslut skulle innebära för dem.

– Jag har inte läst utredningsdirektivet så jag har svårt att uttala mig om själva direktivet. Men rent allmänt ser vi inget behov av det här. Vi är ju en förening med stadgar och alla medlemmar kan ju påverka föreningens beslut, säger IF Metalls vice ordförande Tomas With.

De senaste åren har IF Metall gett drygt 1,5 miljon kronor per år till Socialdemokraterna. Enligt Tomas With motsvarar det ett anslag på drygt sex kronor per år och aktiv medlem.

– Vår samverkan med Socialdemokraterna är ett sätt för oss att driva igenom så mycket av vår politik som möjligt. Vi ser att det är betydligt lättare att driva våra frågor och få gehör när vi har en S-regering eller S-ledd regering jämfört med om vi har en högerregering. En S-regering är bättre för våra medlemmars ställning i samhället.

Enligt Metalls vice ordförande finns stöd inom förbundet för partibidrag till Socialdemokraterna.

– Jag upplever inte att det är någon stor fråga bland våra medlemmar i dagsläget.

– Inför kongressen som hålls vart tredje år brukar ett antal motioner behandla den här frågan. Då brukar det finnas viljor åt olika håll naturligtvis. Men inför den senaste kongressen 2022 fanns det bara en motion och den pratade inte om pengar utan om att stärka den facklig-politiska samverkan med Socialdemokraterna, säger Tomas With.

Frågan om samtyckeskrav har tidigare behandlats av en parlamentarisk kommitté som 2016 kom fram till att ett sådant krav inte borde införas i Sverige (SOU 2016:74). Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverade sig dock.

I den förra utredningen tittade man mycket på Danmarks samtyckeslagstiftning där föreningar varje år ska tillhandahålla en blankett till sina medlemmar som sedan får skriva under huruvida de vill att deras medlemsavgift ska användas till bidrag till politiska partier. Så många procent av medlemmarna som säger nej, så stor del av medlemsintäkterna får inte användas till partibidrag.

Även i kommittédirektivet från juni i år hänvisas till Danmarks lagstiftning gällande samtycke.

På frågan hur Tomas With, vice ordförande för IF Metall, ser på att nuvarande regering valt att utreda frågan på nytt säger han återigen att han inte ser något som helst behov av en sådan utredning.

– Men det är väl ett sätt att måla upp en bild av att det skulle vara så att säga orättvist på något sätt mellan partierna. Jag ser ju att de (regeringen, reds. anm.) har gjort det i allians med Timbro. Och då kan man ju fråga sig vart Timbros finansiering kommer ifrån? Det är ju definitivt inte från vårt håll utan från ett annat håll. Där pratar man inte om några 1,5 miljoner eller sex miljoner utan där pratar vi om väsentligt större summor per år.

Tomas With tror att det här är ett sätt att kamouflera hur de ekonomiska stöden till partierna ser ut.

– Hur de ekonomiska stöden ser ut som kanske inte går direkt till högerpartier men som indirekt verkar för att främja deras dagordning. Man ser ju att det är därifrån attacken kommer. Det är ett sätt att försvåra för oss att driva vår linje. Det är nog så man måste se det, säger IF Metalls vice ordförande.

Lag&Avtal har sökt Mats Melin, före detta justitieråd och ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen och som ska leda kommittén, för en kommentar om direktivets innehåll.