”Regeringen måste stoppa omotiverade registerkontroller"

En ökad användning av digitala verktyg i arbetslivet har medfört flera positiva aspekter. Med hjälp av ökad datorkraft, förbättrade kommunikationsverktyg och allt bättre mjukvara, kan vi öka produktivitet och kvalitet. I dagsläget förs en intensiv debatt kring hur vi kan använda artificiell intelligens för att ta ytterligare kliv framåt.

Samtidigt medför digitalisering risker relaterade till integritet i arbetslivet. Digitala arbetsverktyg kan exempelvis ha inbyggda möjligheter för registrering av var den som använder verktyget befinner sig, vid varje givet tillfälle. Det i sin tur möjliggör omotiverade övervakningsmöjligheter.

En parallell finns till risker rörande integritet i privatlivet. Det kraftiga genomslaget för smartphones och nätbaserade tjänster möjliggör integritetskränkande insamling av data om oss och hur vi rör oss i den fysiska verkligheten såväl som på internet.

Sammantaget skapas en situation där vi som medarbetare och människor har skäl att känna oro inför vad som kan hända om någon del av datorsystemen som registrerar oss brister. Under det senaste året har vi sett en rad allvarliga exempel på hur system med känslig information har legat relativt oskyddad.

Det visar att vi i samhället har en något för naiv bild av osäkerheterna kring digitalisering och integritet. Det i sin tur riskerar att föda en kultur där integritetskränkande handlingar normaliseras.

Ett exempel är registerkontroller av arbetstagare, det vill säga att arbetsgivare begär utdrag ur exempelvis belastningsregistret i samband med anställning. Det är en kontroll som kan vara motiverad utifrån behov av att säkerställa att personer med viss brottslig belastning inte arbetar i känslig verksamhet, som förskolan.

I dag kan vi se att registerkontroller genomförs även i situationer när det inte har någon bäring på arbetsuppgifterna eller verksamheten. Vi är oroliga för att arbetsgivare i dag ser sig ha rätt att veta saker om sina anställda, som historiskt tveklöst har tillhört den privata sfären.

Unionen menar att registerkontroller av arbetstagare endast ska ske när det finns stöd i författning. Vi menar att det är angeläget att regeringen så snart det är möjligt lägger fram ett lagförslag om ett allmänt förbud för arbetsgivare att utan författningsstöd begära att arbetssökanden och arbetstagare ska visa utdrag ur belastningsregistret. Ett sådant lagförslag finns i betänkandet ”Registerutdrag i arbetslivet” (SOU 2014:48), vilket inte ledde till lagstiftning.

Inom vissa verksamheter behövs registerkontroll. Unionen vill att lag ska reglera när det ska vara tillåtet. Det är dessutom viktigt att i lag reglera vilken art av brottslighet det rör sig om. Sannolikt rör det sig om oerhört få yrken där en arbetsgivare behöver ett komplett utdrag ur belastningsregistret för att kunna fatta ett anställningsbeslut. I de yrken där lagstiftaren inte anser att det är befogat med kontroll i belastningsregistret, tycker inte heller Unionen att det ska vara tillåtet att göra ett utdrag ur belastningsregistret. Arbetstagare måste kunna få en andra chans där möjligheten att få en anställning inte begränsas av ovidkommande hänsyn.

I en allt mer digitaliserad tillvaro lämnar vi människor allt fler spår efter oss. Ofta läser vi villkoren för hanteringen av sådana spår hastigt, kanske inte alls, innan vi trycker på ”acceptera”.

Men att vi lever i en tid där personlig information delas mer lättvindigt än tidigare, får inte leda till att värdet av personlig integritet minskar. Det är särskilt viktigt i arbetslivet, eftersom de allra flesta inte kan välja om vi ska arbeta – flertalet av oss behöver arbeta för vår försörjning. Arbetsgivare har därför ett särskilt ansvar att se till att den personliga integriteten värnas.

Malin Wulkan, tf. chefsjurist, Unionen

Maria Nilsson, Unionen Stockholms ordförande