Regeringen går emot DO

(Uppdaterad) Som Lag & Avtal har berättat hindrades en man på grund av sitt utseende från att ta morgonflyget som skulle fört honom från Göteborg till jobbet i Stockholm. Diskrimineringsombudsmannen stämde flygbolaget, Braathens Regional Aviation AB, och krävde 10 000 kronor i diskrimineringsersättning till mannen. Flygbolaget gick med på att betala den summan och också DO:s rättegångskostnader, men utan att ha medgivit att bolaget hade diskriminerat mannen. Eftersom bolaget gått med på att betala prövade inte tingsrätten målet i sak.

Därför överklagade DO tingsrättsdomen till hovrätten och till Högsta domstolen varifrån DO:s begäran om ett förhandsavgörande från EU-domstolen vidarebefordrades.

I EU-domstolen ligger nu frågan om den svenska domstolen ändå är skyldig att pröva om mannen blev diskriminerad när han fördes av planet eller inte, mål C-30/19. Till det målet har nu regeringen lämnat in ett 18-sidigt yttrande, som i korthet går ut på att frågan ska besvaras nekande. Målet ska inte prövas i sak. Det är tillräckligt att den yrkade diskrimineringsersättningen dömts ut. När motparten gått med på att betala diskrimineringsersättning är inte en medlemsstat skyldig att pröva om diskriminering faktiskt skett för att uppfylla likabehandlingsdirektivet, anser regeringen.

Enligt diskrimineringslagen ska den som bryter mot förbuden mot diskriminering betala diskrimineringsersättning till den som kränkts, för den kränkning som överträdelsen innebär. Ersättningen har en dubbel funktion, skriver regeringen. En funktion är reparativ genom att den ska ge en rimlig kompensation till den som har blivit drabbad och en funktion är preventiv då den ska fungera avskräckande och därmed effektivt motverka diskriminering i samhället. Mål om diskrimineringsersättning ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om dispositiva tvistemål.

Vid förberedelsen i ett tvistemål ska svaranden genast avge svaromål. En svarande, i det här fallet flygbolaget, kan då välja att medge kärandens (i det här fallet mannens) yrkande. Ett medgivande innebär att svaranden godtar att tingsrätten meddelar dom i enlighet med kärandens yrkande. Svaranden behöver därvid inte redovisa de skäl som ligger bakom ställningstagandet utan kan nöja sig med ett blankt medgivande.

Inte heller följer det av direktivet mot etnisk diskriminering någon ovillkorlig rätt för en enskild att få ett auktoritativt domstolsuttalande om att denne blivit diskriminerad, påpekar regeringen. Medlemsstaterna ska se till att den som har blivit diskriminerad har tillgång till rättsliga och/eller administrativa förfaranden, varvid förlikningsförfaranden nämns som ett alternativ, skriver regeringen.